Hej igen!

Stall Lövholmen

Alltså jag har haft SÅ SÅ SÅ mycket att göra – ingen tid för bloggning på länge som ni kanske märkt.
Ändå älskar jag att skriva men ibland får man prioritera.
Inte heller bara bloggning som fått stå åt sidan.
Tanken var att starta igång bloggandet igen med lite resumé från vad som hänt under sommaren – och de inläggen kommer att komma också, men först tänkte jag bara göra en snabb update i nutid istället 🙂

För tillfället har jag precis kommit ur slutspurten av några intensiva musikprojekt som varit på senaste tiden, flitens lampa har lyst i studion varje ledig minut och långt in på sovtimmarna. Har längtat efter ledighet ironiskt nog vilket mitt sista inlägg före sommaren också handlade om – jag verkar helt enkelt inte få till det där med ledighet särskilt bra va?! Ha ha…

Nåja, det är ju roliga saker jag jobbat med så det går ingen nöd på mig så men som sagt, det kan även bli för mycket av det goda så att säga. Snart är det dessutom dags för nästa projekt, mello låtar är nu inskickade med två yngre artister 16-17 år som jag jobbat med och nästa steg blir två låtar som ska framföras live i radio. Spännande! Så om någon vecka drar det igång igen… 🙂

2015 är ju året när jag ”tar tag i mig själv” och en massa saker jag haft i tankarna i flera år som jag ”borde” göra eller ha gjort.. egentligen känns det som om många saker hängt efter så i hela mitt liv så länge jag kan minnas i vissa fall fast hm… det vet jag inte vad det skulle vara, hela mitt liv alltså, i alla fall så är det många stora och små förändringar som sker nu i år – 2015 is THE year!

För inte så länge sedan har jag t ex startat både skivbolag och förlag för min musikverksamhet!! Nytt namn får det också eftersom själva studion ”Lövholmen Studio” är en egen grej i det hela och och jag kommer berätta mer om det framöver – känns spännande att satsa ett steg till på musiken, det verkar ju rulla på lite nu. På gården har det hänt massor under sommaren och även i våras och i hästverksamheten har ju logon blivit klar och listan är lång på allt som gjorts, får ta det i något eget inlägg sedan, kanske en summering för året när det är slut?!

På hästfronten rider jag för fullt faktiskt, det var trögt att komma igång i början – hästarna vilade 6 veckor i sommar och jag var åtminstone ”hästledig” även om jag inte var helt ”ledig”.
Det gjorde både mig och hästarna mycket gott, med friska nya tag började vi få igång oss själva för ett tag sedan nu och hästarna – alla fyra – känns riktigt bra nu!

Att rida 4 hästar själv och liksom få kraft till det ”varje dag” det är inte helt lätt, men nu har jag byggt upp ett system för hur jag rider dem och det verkar fungera hittills trots att det är mycket jobb så jag känner mig positivt överraskad. Det handlar om att prioritera där med och jag har tänkt som så att de ska ridas ordentligt 4 dagar i veckan inkl skrittmaskin en timme de dagarna, sedan går de i skritten även 2 dagar till och har på söndagar en vilodag. Detta medan jag är själv utan Gullans hjälp, hon är i Grekland igen.
När hon är hemma går två av hästarna 5 dgr i veckan.

actridhuset

Man kan lätt tro att alla hästar behöver gå 7 dagar i veckan men det är väldigt individuellt har jag märkt. Phantasia t ex hon verkar trivas med färre riddagar, då blir hon piggare och gladare de dagar hon rids liksom Chindra som inte riktigt orkar med om det blir för mycket.
Hibbi och Activia däremot de går nog gärna 5 dagar i veckan eller mer utan problem så där blir det lite kompromiss och så får man försöka bygga upp vartefter med fler dagar och för samtliga hästar gäller ju generellt att det får bli lite mer intensiv ridning inför tävlingar också såklart.

Hrullar

Men jag är ändå väldigt förvånad och nöjd över att det fungerar med det här systemet.
Fysiskt blir jag väldigt trött i musklerna när jag är på häst nr 4 på mina riddagar ha ha, jag har samma ordning varje dag och det är:

1. Activia – för att hon är lättriden med egen motor så kommer jag igång lite i kroppen själv inför nr
2. som är Chindra och där behöver jag jobba mycket och blir ofta väldigt svettig efter henne
3. är Hibbi, som också kräver en del ridning, börjar bli lite trött när jag är klar med henne, sist och nr
4. är då förstås Phantasia, hon är perfekt att ha sist för hon har längre startsträcka än de andra så vi åker runt lite hon och jag ett tag, sedan lossnar hon och jag kramar ur mina sista krafter så även hon får sitt.

Sedan är vi väldigt nöjda allihop! 😀

Det gick även förvånansvärt bra att komma igång med Chindra igen, jag oroade mig förstås inför att sätta igång henne, det gick ju hyfsat bra i slutet på våren för mig att rida henne men det blev så lite ridning då och jag kände inte att jag hann lära känna henne.
Nu, och ju mer jag rider, desto bättre känns det vilket är väldigt skönt. Jag är inte längre super ängslig när jag ska rida henne utan jag litar på att det fungerar, speciellt i ridhuset känns det bra. Igår hade vi premiär ute, jag har ridit där en gång tidigare men det räknas inte då jag inte kände henne alls då och tyckte det var jobbigt rakt igenom att rida hela passet då, igår kändes det efter en något taggad start i galoppen, väldigt bra! Nöjd med mig själv 🙂

Chihagen

Det kommer dock fortsätta vara så här med henne, vi får se när eller om det går över, det blir kanske en känsla att jobba med resten av mitt liv att mästra mina tankar på en häst/ar där jag ser och känner att det kan hända saker mer än på andra hästar där man liksom inte tänker på det på samma sätt. Chindra är ju en sådan häst för mig, i alla fall än så länge. Förhoppningsvis går det att jobba med och jag tycker jag kommit en bra bit på väg nu. I veckan har vi också hoppat och det är kul med unghästar, det finns så mycket att lära dem vilket jag njuter av att göra, mycket roligare än hästar som redan ”kan” även om det såklart är skönt som omväxling ibland också.

Tävling har det inte blivit mycket av och kommer inte heller bli under hösten med tanke på mina musikprojekt i studion framöver, men någon då och då tänkte jag försöka åka på, sedan får det bli mer av det i vår igen.

phutebananhinder

De flesta omkring mig ifrågasätter och undrar ”vad ska du med så mycket hästar till?” eller ”hur orkar du?” osv osv. Klart jag tänker så också ibland, ja vad ska jag med alla hästar till?
Hästmängden i sig är väl inte ett egentligt problem, snarare att jag vill göra så mycket saker i mitt liv och inte bara rida varje dag. Då gäller det att prioritera och kompromissa.
Men nu ska jag ge svar på dessa funderingar en gång för alla:

Det var inte planerat att ha 4 fullvuxna friska hästar som vill ridas och tränas, min ”luck” med hästar har gått upp och ned så länge jag kan minnas, ena dagen rider man alla och suckar över det, nästa dag är halva styrkan skadad eller t o m allihop och så suckar man över det.
Det enda man kan konstatera är att nu är det som det är, skadade hästar gjorde att jag köpte en ny, föl växte upp och blev stort, tillfällen gavs och jag tog dem och nu står de här i mitt fina stall dessa 4 fina hästar.
Inte sjutton tänker jag sälja någon av dem för att det blivit ”bra” nu med allt. Visst, mycket jobb, men så fungerar det och motion behöver jag och mår bra av även om jag såklart tycker det är fysiskt jobbigt tills jag kommit i form.
De är också min familj hästarna. De lever ett vad jag tror och hoppas är ett mycket bra hästliv med fina hagar, mycket utevistelse och bra foder, de tycker om varandra och vi trivs i vårt ”team”.
Vi måste inte tävla, utvecklas, komma framåt eller vara bäst hela tiden för att fortsätta hålla ihop.
Det är svaret.

Med det som avslutning på mitt kom-igång-inlägg så ska jag strax gå ut i regnet och rida dagens 4 pass.
Hörs! 🙂