Mjukt nedsjunken i soffan med filtar runtomkring, där hittar ni mig just nu. Jag njuter av friden och tystnaden. Igår släpptes den singel jag skrivit och jobbat med så intensivt i studion den senaste tiden. I förra veckan fick jag äntligen till resan till tandläkaren med Phantasia. Mitt skivbolags webbsida är omgjord och online liksom fler webbprojekt som pågått parallellt. På måndag ska hästarna sättas igång och nytt projekt påbörjas i studion. Men först – ledigt.
Jag vet inte vad jag skulle föredra, mer tid på dygnet eller färre saker att göra. Det mesta jag tycker är kul att göra i livet det är sånt som tar en otrolig tid hela tiden.
Låt säga att man ska göra en logo till ett företag, det tar kanske ett par timmar. Klart!… Men att göra en singel dvs. skriva en låt, spela in den och producera den. Det tar månader. MÅNADER.
Att ha eget skivbolag, egen studio och göra produktioner är i sig en HELTIDSTJÄNST om ens det räcker.
Att sköta en gård vet väl de flesta att det är ett heltidsgöra men med hästverksamheten på gården med 16 hyresgäster är det definitivt HELTID på det området också.
Sedan var det ju det där med hobbyn också – att rida hästarna tar 3-6 timmar om dagen. Alltså HALVA dagen ibland. Ovanpå det tävlingar på helger.
Sistnämnda med stallverksamheten har jag ju dock hjälp med sedan ett tag tillbaka och tur är det så det går att släppa lite på ett område i alla fall. Dessutom är det ju fantastiska hyresgäster som finns här i stallet så verksamheten är tämligen självgående vilket jag är evinnerligt tacksam för många gånger.
Och visst är 4 hästar en alldeles för tidskrävande ”hobby” om man vill göra det övriga som jag vill. Men de är ju mina älsklingar, alla fyra… <3
Sedan har jag ju inte alla hästar igång 365 dagar om året 6 timmar/dag men det är vad det tar när ”allt” kring mina egna hästar är igång. Även om jag har ridhjälp av Gullan och det är nog så tacksamt att ha det så blir det i det stora hela inte så mycket tid ”över” ändå trots hjälp om man har tusen andra järn i elden samtidigt.
Ett par anställda och några assistenter vore inte dumt 😉 Roller som Fredo brukar få fylla när det krisar 😀
Och jaaa, jag har valt det här själv. I know.
Det har jag och jag klagar inte. Jag filosoferar nu mest över fenomenet tid och prioriteringar att det är svårt när man vill göra så mycket saker som jag vill och när man också vill LYCKAS med varje sak som jag vill. Varför satsa om man inte vill lyckas?…
Prioriteringar? Ja, det har jag gjort, en hel del.
Jag tävlar inte alls lika mycket eller på samma nivå som tidigare = hästarna måste inte vara i trim året runt. Jag har haft turen att få hjälp i stallet av bästa Ann-Katrin. Det är som tur är några mer boende på gården också än bara jag som kan rycka in ibland, även om mycket kring skötsel och investeringar vilar på mina axlar för att gården till största delen nyttjas för hästhållningen.
Men det är väl exempel på några prioriteringar för att kunna satsa även på musiken.
Före dess var det ju en lång och intensiv satsning på hästverksamheten. Varje sak har sin tid.
Men allt tåls att få sig en omgång till i prioriteringar, något jag pratade med mamma om igår. Mamma har sedan en tid hyfsat mycket demens även om hon vissa dagar är mer med än andra. Igår var en sådan dag och vi hade en härlig diskussion framför brasan om det här med tid och ambitioner och allt möjligt däromkring när hon konstaterade hur alla borde göra med den enkla sägningen:
– ”ja, men om det blir för mycket ja då kan man inte göra allt!”…
Nähä, kan man inte? Ha ha. Mamma har alltid varit min bästa vän. Hon är så där mamma-klok. Det är så mysigt med de stunder hon är med i nuet.
Jag får ofta sådana här reflekterande tankar efter ett projekt är avslutat så därav denna inledning. Nu över till något mer konkret.
I tisdags kom vi äntligen iväg jag och Phantasia till tand ”professorn” på Ultuna. En rätt dryg resa om än väldigt bra väg, rakt på bara hela vägen till Uppsala. Varför vi var där var för att Phantasia vid den årliga tandkollen hade tappat en flisa på en tand och det kunde ev. behöva fyllas liksom man gör med karies osv. Det skulle ha kunnat bli en mycket dyr sak det här. Men jag hade tur den här gången.
Det var inga problem trots flisan. Det hade inte blivit karies och inte heller någon infektion. Puh! Så skönt att andas ut och slippa att för tusende gången lägger pengar för veterinär kostnader. Helt klart den allra värsta kostnaden med att äga häst och en glasklar nackdel med att ha 4 hästar…
Det var väldigt fint på Ultuna, stort, fräscht och gott om plats. Mycket omgjort sedan jag var där sist. Min lastbil är ju förmodligen den sämsta vinterbil man kan tänka sig men just denna dag hade jag tur, runt nollan och ingen snö sedan ett tag, bara tuta och köra. Så här i januari hade det lika gärna kunnat vara 40 cm snö och minus 25. För några år sedan hade man kunnat tro att Stockholm var det nya Norrland. Då var det så här mycket snö, flera år i rad.
Nu garvar väl alla äkta norrlänningar ihjäl sig åt den här, för dem, fjuttiga mängden jag visar. Men ja, ni i Stockholm ni fattar vad jag menar va?
Det enda jag kanske tyckte var mindre bra var att besöket, som egentligen skulle blivit väldigt kort, tog evigheter för att jag glömde den lilla detaljen att det är ett universitetssjukhus = elever som är med. Varje elev skulle också titta på VARJE sak som ”professorn” gjorde och däremellan var det föreläsning. Jag som vid detta läge hade den värsta ruschen, inför gårdagens singel release, att göra hemma tyckte nog att vi kunnat hoppa över den där föreläsningen även om jag får erkänna att det var intressant och en mycket bra lärare!
Phantasia är en påhittig häst, komisk är hon också. Jag skrattar ofta med/åt henne och hon var verkligt upprörd över att lämna Hibbi hemma, stå i en okänd box utan grannar och dessutom inte få gå ut ur boxen. Hon gjorde otaliga försök! 😉 Hon kan även öppna vanliga dörrar med handtag och lär sig gärna tricks att öppna när man knackar och säger ”är det någon hemma?”… ha ha 😀
Igår hade jag en av mina bästa dagar på länge. Jag var så upprymd och glad över att vara klar med studio jobbet och även om vi är fullt igång med att marknadsföra nu i stället så är det en nål i en höstack i jämförelse med energiåtgång.
Jag strosade utanför stallet och plockade med diverse småsaker, städade och hade mig ett bra tag på dagen, bara för att det var så mysigt! Jag förutsätter nu att ni förstår att det inte riktigt är min känsla 365 dagar om året för så ”kul” är det ju inte att mocka och fodra och passa tider på samma vis, varje dag, varje vecka, alla dagar om året. Men igår var det kul och det kommer en och annan dag då och då när man minns varför man gör allt det där man gör och försöker att stretcha tiden till.
För en vecka sedan gjorde jag något som numera är väldigt ovanligt för mig. Jag var ute på stan på party!
What?! Jo, de e sant asså.
Efter en av de bästa förfester jag varit på, såklart med väldigt mycket gitarrspelande och skrålande till, så styrde vi kosan mot trångt och högljutt uteställe i stan. Jag försökte tappert hålla intresset uppe där i några timmar men det gick sådär och hemlängtan var ett faktum. Hem till min säng, gården, hästarna och studion igen. Hemma bäst.
Men den positiva energin jag fick från denna kväll räckte en hel vecka.
När jag inte bloggat på länge vill jag gärna berätta om ”allt” direkt och då blir det författar-Ditte-som-skulle-kunna-tänka-sig-att-skriva-en-bok-någon-gång som börjar skriva och skriva och skriva… jag älskar att skriva och kan fortsätta sida upp och sida ned.
Men nu tänkte jag avsluta.
Förstås med anledningen till att jag idag känner mig så ledig och härligt nedsjunken i soffan.
– Releasen av ”Boomerang” med Felicia V som släpptes igår.
Lyssna gärna! Kommentera gärna vad ni tycker och dela gärna!! Japp, nu är man igång med tjatet = marknadsföringen igen 😉 Vill någon kanske läsa mer om mitt skivbolag hittar ni den nya webbsidan här www.youngmusic.se och där kommer jag att börja blogga framöver också! 😀
Nu ska jag fortsätta njuta av min fridfulla helg.
Hörs!