Regnet öser ned vissa höstar. Många hundra kilo häst på fyra styltor till ben och kanske järnskor på det vandrar omkring på gräs över hela landet. Vissa på bättre marker bra förutsättningar, vissa på sämre. Hos oss med sjöbottens-gård blir det lerigt vid ihållande regn. En extra regnig höst blir det – Jätte.Lerigt. Samtalsämnet kring hästeriet blir också gärna vädret. På gott och ont. Tänk vad mycket energi som läggs på vädret ibland, när mörkret smyger in på hösten är vi också många som liksom känner oss lite deppiga nästan. Vädret känns svårt att ge råd kring, men vad man kan göra för att kriga mot leran har jag i alla fall några tips på.
Kriget mot leran.
”Kriget” – Jag mot Leran, har pågått så länge jag kan minnas. Även om jag aldrig kommer att vinna så krigar jag på. År efter år.
– ”Måtte det inte bli en regnig höst” tänker jag varje år.
Som om jag skulle kunna påverka vädret? ?
Anläggningar på vattensjuk mark.
Vi har alltså en ”sjöbottens-gård”. Där bedriver jag en hästverksamhet med uthyrning av boxplatser och anordnande av träningar. Vi kallar den skämtsamt ”Lerholmen” ibland. Men sanningen är ju att det är lerigt. Ibland. Ibland inte. Det blir lerigt när det regnar. Enkel logik. Ju mer regn desto mer lera.
Så här ser de ut, hagarna, en regnig höst som denna.
Samma hage nedan, men på sommaren…
Jag tror inte jag är ensam om att bedriva en hästverksamhet på en anläggning där det blir lerigt. Om vi alla med hästverksamheter hade kunnat byta till oss samma ställe på sandmark så hade vi gjort det. Så sådana alternativ går bort ur lerkrigs-strategin ganska snabbt. Tvärtom är det många gårdar i Sverige som befinner sig på någon form av vattensjuk mark. Så vad ska man göra då?
Business, hobby eller välgörenhet?
Ansvarig på en anläggning med en verksamhet? Eller ägare till en liten, liten gård? Det handlar såklart om huruvida man bedriver en business eller hobbyverksamhet. Kanske är det du själv och dina kompisar i stallet, eller har du 45 hyresgäster? Hos oss med business inriktad verksamhet bor 16 inhyrda hästar och ägare – 16 hyresgäster.
En investering ska ge payback.
Bedriver man nu då en business så handlar en verksamhetsutveckling i de flesta fall om att investera. Investeringen ska i sin tur ge pengar tillbaka, det är vanligt att det sker genom ex en höjd stallhyra.
Lera+grus= en omfattande investering.
Att grusa leriga hagar är inte som att köpa nya täckeshängare eller sopkvastar. Det kostar. Det kräver mycket arbete både vid starten och löpande. En frågeställning som säkert de flesta utvecklingsintresserade hyresvärdar slåss med, är nog just vad för förbättringar som bör prioriteras i förhållande till vad verksamhetens målgrupp är beredda att betala. Det spelar ju ingen roll hur fina grusade hagar som finns på en anläggning om en alltför hög hyra gör att 90% säger nej tack.
Vår verksamhets ”grus-historia”
Med åren har jag lärt mig mer och mer hur man kan i alla fall försöka kriga mot leran ?
Vår mark är till viss del rejält dränerad, men i det här inlägget tänkte jag lägga fokus på hur vi jobbat på några delar av hagmark som inte är dränerad.
Det startade för över 10 år sedan. Då gick vi loss på en viss grussort som sades ”limma” ihop sig med leran.
Vi köpte mängder till hela gården. Rätt ut med det på leran bara, utanför och en bit in i varje hage.
I full färd med att planera ut materialet, totalt la vi 10-15 cm av detta material på leran när det var klart.
Fint blev det för stunden men leran svalde alltihop och året därpå stod vi snopet och undrade vart det tagit vägen. Så, nytt försök med samma material igen. Samma visa upprepades. Leran åt gruset.?
Gör grundjobbet grundligt.
Jag bestämde mig för att ändra metod… och göra grundjobbet mer grundligt. Oftast handlar det om att först ta bort lera och matjord, schakta, för att sedan börja från grunden med markduk och olika storlekar på grus i lager på lager med markdukar emellan. Dels för att dränera men också för att bygga en hållbar botten. Jag är långtifrån någon expert, jag har bara lärt mig genom ”try and error” metoden.
3 olika metoder.
Grusning av leriga hagar har i princip gjorts på tre olika sätt på vår anläggning.
Metod 1. Lägga grus direkt på leran.
Kort förklarat: Vräk helt enkelt ut grus direkt på marken. Det är snabbt gjort och förhållandevis billigt men håller också tyvärr därefter – inte länge. Pengarna i sjön.
Vi har 4 sjukhagar på anläggningen, de är dryga 12 kvm stora och ligger på gräsmark. Här har ingen schaktning gjorts på bilden nedan utan vi bara tömde ut grus och sand om vartannat direkt på gräset. Det fungerade väl ok någon säsong men gick snabbt mot att bli lerigt igen.
Alternativ: Lägg markduk först. Sedan grus.
Vi försökte med ett annat snabbmats-alternativ istället. Att lägga markduk först och betydligt mer material ovanpå, sjukhagarna är ju ändå bara ”tillfälliga” hagar, det borde väl räcka tänkte vi?
Markduk ovanpå det första gruslagret med ett rejält lager kross för att bygga en stadig botten.
Krossen blir ju alldeles för vass att stå på för hästarna så ovanpå krossen ligger här 0.16 grus. Med hjälp av denna fiffiga komprimator blir både toppytan och hela kalaset stadigt och fast.
Hur fungerar detta alternativ då? Jo, jo. Det fungerar. Så länge regnet inte vräker ned och alla sjukhagar inte används länge och samtidigt. Jo, då fungerar det. Problemet med den här metoden är dock att stängslet blir lägre och lägre ju mer man behöver bygga på med grus?
Hade vi istället schaktat från början dvs. tagit bort lera och matjord och byggt mer underifrån hade det funnits mer utrymme att fortsätta bygga uppåt och mindre möjlighet för leran att komma underifrån.
Metod 2. Bygg en fast yta med hjälp av ”raster”.
Raster är äggkartongs-liknande plastmattor som fungerar som en ”botten” och även verkar dränerande. Rastren är dyra att köpa, de kan kosta mellan 200-300 kr per kvm.
Resultatet måste jag säga varit väldigt bra. I dessa hagar behöver det fyllas på ca 10 cm grus i princip varje år och de håller sig då fina i skicket. Grundjobbet gjordes för 10 år sedan… Så här:
- Markduk
- Raster, antal beroende på hur stor yta som ska hårdgöras
- Singel ca 7-8 cm, runda stenar som passar i rastren, för dränerande funktion
- Toppmaterial ex 0.16 grus ca 10-15 cm lager.
Markduk med raster ovanpå. Rastren var ca 1 kvadratmeter stora och lades ihop som ett pussel.
Mycket 0.16 material gick åt som topplager.
Dock är detta inte hela sanningen då dessa hagar hade viss mängd grus på plats innan rastren las dit, att schakta bort en del först om hagen är genomlerig från början är aldrig en nackdel skulle jag säga.
Det retliga med lera är att den alltid kommer tillbaka. Lite som när en maskros växer upp ur asfalt.
För bara ett par veckor sedan är just dessa två hagar påfyllda med sin årliga dos grus på ca 10 cm, före de fylldes på såg de ut så här:
Ser ni gruset? Ho ho…
Det är där under, men leran har letat sig upp – trots det grundliga grundjobbet, trots påfyllning varje år.
Efter att ha skottat bort all ”topp-lera” och efter årets påfyllning av grus, såg de ut så här:
Hos oss har vi bara ett fåtal grusade hagar av olika anledningar, och som ses på bilden är det bara en del som är grusad av hela hagen. Att grusa en hel hage i den här storleken är lite som att anlägga en ridbana i kostnad och arbete. Vi har 8 rasthagar hos oss. Tanken att anlägga 8 ”ridbanor” känns rätt dyrt när man förstår det så.
Metod 3. Att grusa på det ”traditionella” sättet.
Trots att rastren uppenbarligen var en hållbar om än dyr lösning har vi av ekonomiska skäl mest gjort grusjobb hos oss på det traditionella viset, det vill säga:
- Schakta bort lera och matjord
- Markduk
- Krossmaterial ex bergskross 15-20 cm eller mer beroende på hur svag marken är
- Markduk igen
- Topplager ex. 0.16 grus, sand eller stenmjöl minst 15 cm
- Komprimera med vibrerande platta s k komprimator.
Vad kostar det?
Vad det kostar att grusa en lerig hage hänger på en hel del praktiska förutsättningar och faktorer innan man kommer till själva gruset:
- Maskiner för att schakta (ex. grävmaskin) för att frakta bort grävmassor (ex. en dumper) för att köra mängder med grus till hagen och planera ut det (ex en stor traktor) och slutligen komprimera ytan (ex med en komprimator). Maskiner kan ju hyras eller köpas in till en verksamhet. Vilket man har möjlighet till.
- Maskinförare antingen jobbar man själv och behärskar/lär sig alla maskiner som behövs eller så behöver man hyra in arbetskraft och maskiner. Priser för det varierar mellan kanske 750-1000 kr i timmen + moms. Frakt för att få maskiner på plats på anläggningen brukar tillkomma också.
- Yta att lägga upp grävmaterial på, ex schaktmassor som ingen vill ha (lera och matjord) vart ska allt det ta vägen? Om ingen yta finns behöver materialet fraktas bort, då tillkommer en kostnad för både transport och ev. tippavgift.
- Grusmaterial diverse sorter ex. bergskross under och toppmaterial i någon form ex. 0.16 grus som vi använt. Hör efter med närmsta grusgrop, de är ofta kunniga på sitt material och kan rekommendera vad man ska köpa för ändamålet och hur man beräknar åtgång beroende på markförhållanden.
- Markduk, hittas hos alltifrån de billigaste byggkedjorna till de dyrare.
För att ta lite exempel vad det kostat med de investeringar som gjorts i verksamheten här så kostade det totalt i Metod 2. mellan 35-40000 kr för 100 kvm (10×10 m) vilket alltså då var för en grusad del i en hage. Vi gjorde totalt 2 hagar med raster. Att fylla på topplagret i dessa två hagar kostar ca 5000 kr + moms per år för 30 ton grus och räcker då till ett 10 cm tjockt lager.
Att inte välja raster blir förstås billigare, att istället ta bergskross och lägga mer markduk som i Metod 3. Rastren gjorde vi som en test då. Idag gör vi all grusning ”traditionellt” enligt Metod 3. Det är ungefär samma underhållskostnad på dessa två metoder idag men från början stod rastren emot leran fler år än vad den traditionella metoden gjort.
Gällande maskiner kan man göra väldigt mycket mer än man kanske tror med en sådan här liten krabat, en Avant 420 som gått varm dagligen sedan den införskaffades för 6 år sedan.
Är det värt det?
Såklart är det helt fantastiskt att ha åtminstone en grusad yta i en lerig hage, stor nog för hästarna i hagen att samsas på. Att grusa en hel hage är jag tveksam till om det är nödvändigt, leriga hagar har sina fördelar när det kommer gräs och hästarna har något att sysselsätta sig med. Min personliga åsikt om det är nog nej, jag skulle inte tycka att det var värt det ur ekonomisk synvinkel.
Men en grusad del, ja. Grusade sjukhagar – ett måste anser jag.
Ler-relaterade skador?
Förutom det uppenbara i att ingen önskar sig lera i julklapp så finns det ju andra aspekter i det här. Visst är det så att olika material hästen vistas på betyder olika sorters problem eller inte. Sand kan leda till sandkolik, lera till mugg eller strålröta, grus till hovbölder om man har otur, gräs till fång eller fetma. Snö kan jag inte komma på något dåligt med just nu. Snön har en tendens att lösa många problem, ingen lera, solen tittar gärna fram och det finns plötsligt så många fler ”ridvägar”…?
Lerig mark innebär inte per automatik att en häst får mugg. Det är både hästens förutsättningar och lerans bakteriestatus som avgör det. Kanhända skor inte vill sitta på ibland och visst är känsliga hästar känsliga även för lera kanske. Men efter en lång tids drift av anläggningen ”Lerholmen” så får jag nog konstatera att det är förvånansvärt lite problem för hästarna med leran.
Slutliga tips!
Vi är nog trots allt många som längtar så efter grus eller ännu mer grus om vi redan har.
Här är lite tips från mig till er – som kanske är hyresgäster eller hyresvärdar på anläggningar som inte har grusade hagar – kring hur ni kan tänka och resonera kring det här:
Som hyresgäst – tänk efter innan du väljer stallplats. Väl på plats har du accepterat förutsättningar och avtal. Vädret går inte att styra. Om du vill föreslå en utveckling av den anläggning där du står uppstallad, fråga alltid, det ska man göra och gärna komma med kreativa idéer. Men fundera på vad du är beredd att betala extra för, är det värt att hyran kanske stiger markant för att få en grusad del i hagen eller en hel hage? I så fall – berätta gärna det. En business inriktad verksamhet med en engagerad hyresvärd vill utvecklas under rätt förutsättningar, men inte under krav att kostsamma investeringar ska ingå i en redan befintlig hyra som är beräknad på och avser annat.
Som hyresvärd – var noga att ge en sann och tydlig bild av hur marken/hagar på din anläggning beter sig under olika delar av året för att undvika att x antal hyresgäster får sig en chock när regnet kommer och ”förstör”. Räkna på och fundera över om din verksamhets målgrupp är villiga att betala mer i hyra. Kommer investeringen betala tillbaka sig eller är det nyhetens behag? Hur ser marknaden ut, har varje stall runt ditt grusade hagar, blir du konkurrenskraftig prismässigt? Hur ser tillgången ut på kunnig arbetskraft, tid och maskiner? Prioritera störst behov först.
Jag hoppas att jag med detta inlägg har kunnat bidra till några nya tankar och tips. Dela gärna inlägget och skicka gärna ett meddelande via kontaktformuläret här om du har frågor eller vill ha mer tips!
Uppdatering
En liten notis så här på slutet är att det var roligt med den stora respons som detta inlägg fick genom samarbetet med Hippsons gästblogg! Det lästes över 40 000 gånger och delades flitigt och många kommentarer dök upp, både med ännu fler tips och de som verkligen uppskattade informationen. Så det känns extra roligt då att verkligen nå ut och också kanske hjälpa någon annan som går i grus-tankar. ?
