Återbesök idag med Quramie på kliniken, med in var också Skrållan som nu är bättre från sin spark i tisdags. Tanken från början var ju att hon skulle med in idag då jag tyckt ett tag att hon inte verkat helt ok på ena bak och Li som behandlar hästaran kroppsligt har märkt att hon ständigt är låst och spänd i bakdelen.
Quramie då som fortfarande är ett frågetecken blev inte något klartecken idag heller… suck. Visst är hon bättre och igår kändes hon fantastisk att rida faktiskt, i förhållande till formen alltså, och det kändes spännande idag att se vad som kan göras eller inte. Chris tyckte hon var lite bättre men inte mycket, men jag som är optimist när det kommer till hästars skador frågade hur vi skulle göra nu och efter en stunds tänkande och genomgång av henne beslutade han att vi går vidare med en till behandling för att se vad den ger. Att hennes största problem sitter bak är klart i alla fall. Hon behandlades om i båda bakknäna men som Chris sa så är det inte där felet är utan högre upp, länd eller kors. Hon travar bra och har ingen direkt hälta fram och bak knäna är inte heller så mycket, men så fort man ska galoppera så är det stopp, som om någon lägger i handbromsen. Chris tror på SI leden, hon sprutades där så gott det går eftersom den är svår att komma åt och planen är nu lite vila en vecka och sedan igång en vecka och DÅ ska det ha gett resultat, det ska kännas om det går att galoppera då! Blir spännande att se, fungerar det inte blir det betäckning och fortsatt ridning men utan ambitioner, inte så kul kan jag känna, har ju nog med hästar att rida utan att ha en promenad häst också 🙁 men så här är läget så det är bara att acceptera. Det är därför man ska ha ston!!!! Avelsmöjligheten är alltid en utväg och även i försäljningssyfte är hästen fortfarande värdefull.
Åkte till Botkyrka igår och praktiskt taget surade över att jag inte kunde vara med, alla bra och roliga tävlingar hela våren har uteblivit av hästarnas skador… våren är ju den bästa tiden att tävla också, surt!!!
Så till Skrållan då, frånsett att hon fortfarande kände av sparken fram (som via röntgen visade sig bekymrar hennes benhinna men utan allvarlig betydelse) och att det av den anledningen gjorde utredningen lite mer komplicerad så kunde Chris lätt hitta problem i båda bak knäna, precis vad jag trodde, och Li också! Så hon fick behandling där och är förhoppningsvis på banan fullt m 4 veckor igen. Trots att det var väntat så kändes det tråkigt ändå. Måste utrusta mig med tålamod och säga Hej då Falsterbo!… och blicka framåt och hoppas hästarna inte råkar ut för mer inför kommande tävlingar i slutet av sommaren istället 🙂 I bästa fall kan jag åka och rida de lättare klasserna på Runsten med både Skrållan och Phantasia men det återstår att se.