Det går framåt!

Stall Lövholmen

I onsdags i förra veckan var det återbesök på kliniken med båda grållorna, då var det två veckor sedan de behandlades och det visade sig nu att behandlingarna fungerat bra och mycket lite återstod för att de ska vara 100%!

Phantasia har bekymmer med ett framknä, det är inget fel på röntgen men hon har en hälta där som visade sig första gången för ett år sedan i samband med operationen av griffelbenet på det andra frambenet, då trodde vi det var någon överbelastningsfråga men det är ju svårt att avgöra det nu om det verkligen var det eller om det var en ”normal” ledhälta redan då? I alla fall så fick hon en ombehandling i detta knä denna gång och tanken är inte att behandla mer utan att sätta igång henne om två veckor och se hur denn tävlingssäsong påverkar om det är något som kommer igen eller om det var något tillfälligt. Kommer det igen är det tydligen så att en operation i leden (karpal) är det bästa för hästen istället för upprepade behandlingar och den operationen har visst väldigt god prognos. Men jag hoppas det inte ska behövas…

Jag är i alla fall glad att röntgen inte visade något och att hon ska komma igång och kännas fräsch nu så att den här behandlingen tagit bra och det blir en bra tävlingssäsong nu fram till i höst.

Skrållan var extremt mycket bättre och hade bara en sak kvar att åtgärda, hon har ända sedan långt innan operationen av kissing spines sett ofräsh ut bak, eftersom ryggen var ett så stort problem på henne (därav operationen) så blev hon ju givetvis inte bättre i bak av de få behandlingar som gjordes då utan det har liksom hängt med hela tiden ända tills nu! Förra behandlingen för två veckor sedan var det fokus dels både på fram och bakbenshältor troligen relaterade av tidigare ryggmekanismen som var varit mycket dålig. Denna gång hade hon bara kvar en hälta på ett bakben som inte behandlades sist och efter bedövning släckte det helt och Chris var mycket nöjd med henne generellt och menade att så bra rörelsemekanik som hon har nu har han aldrig sett, känns bra. Jag ser också att hon ser fräsch ut nu 🙂 Så det blev en behandling i vänster bak has, sist var höger bak kota, och om två veckor ska hon börja ridas!!! Senast jag red henne var typ i augusti 2012 så det kommer ju verkligen känns som en nystart det här!

Hur det kommer fungera att rida henne med tanke på ryggen är fortfarande för tidigt att säga så jag får bara sätta igång och prova, Chris ska komma hem och kolla hästarna ridna om två veckor och så ska vi lägga upp ett träningsschema, jag behöver dessutom lägga upp ett eget träningsschema med tre hästar per dag att rida…pust! 😉

Som vanligt var det full rulle på hästarna på kliniken, personalen är så snälla och hjälper till att hålla dem eftersom de absolut inte kan skiljas åt ens 1 meter ifrån varandra, då skriks det och Ph sparkar hej vilt i boxväggarna (hennes specialitet när hon blir upprörd) och så blir det inge bra för någon av oss med den stressen så vi har dem helt enkelt sida vid sida hela tiden, även inne på röntgen får de göra varandra sällskap. De väcker även uppmärksamhet på andra sätt när de kommer till kliniken hi hi, folk frågar varje gång vad det är för ras och säger liksom ”åh vilka söta hästar, vad är det för ras?”

grållorna

Eeh… jo nog för att de ser rätt ovårdade ut nu när de vilat och Skrållan har ju både björnpäls och lång man, Phantasia fick aldrig någon omklippning då jag trodde det skulle bli en utdragen historia med konvalescens nu för henne, så ja de är lite vilda i sin look! Men det är ändå väldigt roligt att flera tycker de ser ut som typ övervuxna ponnys eller någon slags lusitano?! Vad vet jag, jag kan mest halvblod 😀

kommittén

Hemma är det också håll igång både när prinsessorna ska åka och när de kommer hem, hela välkomstkommittén är på plats och kollar vad som pågår. Chindra är ju så sugen på att åka i bilen jämt, men snart är det hennes tur! Quramie är mest bara upprörd i största allmänhet när det händer något, precis som hon alltid är, medan Hibbi står lite mer på avstånd och betraktar det hela och verkar ha en mer skräckblandad förtjusning över insikten att hon nog också måste åka i lastbilen snart för det närmar sig ju faktiskt tävlingsdebut inom kort!! 🙂