Flyttfirma nr 2 dök upp på EXAKT utsatt tid, eller rättare sagt 07.59 en minut FÖRE utsatt tid. Mycket bra start. Men kroppen kändes så tung, alla armar, ben och leder verkligen sprängde av både överansträngning och träningsvärk. Undrade hur jag faktiskt skulle ta mig igenom dagen. Även om flyttkillarna skulle bära var det en planering från hell denna dag istället för en flytt och kånkande på möbler som dagen innan.
Det började sådär när det uppdagades att det skulle varit fler personer med för flytt av de tyngsta sakerna såsom pappas kopieringsmaskiner och specialskrivare från hans kontor (x antal…) och ett gammalt tomt stort och tungt skåp som skulle ut. Åh.. stressen var total men killarna var toppen. De ringde med detsamma till sitt företag och bad dem försöka få hit fler, och tydligen specialutbildade flyttare för tunga saker, under dagen om det gick. De kändes väldigt proffsiga med en trevlig attityd till skillnad från de andra dagen före..
Så de satte igång att flytta det sista som skulle upp till mamma och pappa, det var inte mycket tyckte jag men tog ändå sin tid. Sedan skulle killarna på lunch… 10.30…
Väldigt stressigt att ha allt i tankarna som skulle göras och hinnas med medan de var här den här dagen så vi inte skulle missa något. Att bära mer var inte att tänka på! Kunde knappt sitta eller greppa en penna heller för den delen 😉
Efter en oväntat lång lunch var de tillbaka och fick då lasta på allt som skulle iväg för förvaring lite här och där på gården. Svårt det där med att släppa gamla saker fastän det kanske borde ha slängts en del… men inte mitt beslut så jag och Fredo dirigerade bara, fortfarande hade vi inte ens påbörjat något som gällde vår egen flytt eller struktur i huset så att säga, frånsett våra egna möbler som vi fick över själva då.
Mitt i allting kom förstärkning och plötsligt var de 4 som enkelt kånkade omkring på de mest omöjliga och tunga prylar med selar och pirror överallt. Det gick bra. Skönt. Ett steg i taget framåt.
Till slut kom vi i alla fall till punkterna på min lista som jag varit tvungen att skriva ned för att inte glömma bort och göra allt i rangordning. Möbler huller om buller i hela huset som skulle byta plats och våningsplan på om vartannat.
Det tog en väldig tid, till och med de två killarna som från början kom vid 8 tiden och fortfarande var kvar på em började själva krokna lite och jobbade tyst på utan de hurtiga tonerna som rådde på fm och dagen. Det var pressande att få till den här dagen men vid 16 var de borta och huset ekade tomt och själv kände jag mig helt slut, i huvudet.
17.30 skulle jag träna med Hibbi för Haking. Det var jag inte sugen på och inte i form för heller. Jag tvekade och tvekade men gav mig ut på trötta ben till slut och åkte i princip runt på henne i 1.5 timme utan att vara närvarande över huvudtaget. Fick påminna mig om att jag satt på en häst flera gånger, obehaglig känsla faktiskt att vara så lost. Det gick bra i alla fall.
Hade knappt en tanke på hästarna på hela dagen före träningen men var ute som hastigast och tittade till dem vid något tillfälle och de var så nöjda och mumsade på tillsammans vid höhäcken.
Alla dansar dock efter Activias pipa 😉
Lyckades få in Hibbi och Phantasia ett par timmar före träningen och de typ störtade ned i spån-sängen och somnade.
Det har tagit på krafterna att ha varit ute ett par nätter, de har väl inte fått ro att ligga i ligghallen ännu och med 4 hästar där samtidigt kan det bli lite rörigt i början innan de vant sig.
Eftersom vädret slog om så väldigt och blev riktigt kyligt fick de gå in allihop igår kväll, Chindra somnade som en stock på en gång och sov och sov och sov trots att jag slamrade runt i stallet med diverse pyssel efter träningen så de var nog väldigt nöjda med att vara inne.
Gullan var här och red Ph och Activia igår och Jennifer tog Chindra. Idag vilade H och Ph och jag tränade med Activia för Pelle, valde att hoppa på min dressyrtid eftersom tanken är att jag ska tävla alla tre nu i helgen som kommer. Det var lika motigt idag men tvingade mig själv ut och red och mådde ändå lite bättre efteråt. Den värsta träningsvärken har lagt sig och istället har jag haft en total stress kollaps hela dagen idag, illamående och huvudvärk konstant, men ändå försökt snärja runt för att få till några fåtal saker, tur till återvinningen och vidare till Norsborg och hämta parkett golv men de hade ju stängt såklart så det vara bara att åka hem igen. Onödigt.
Tog en powernap som nog var avgörande för att träningen faktiskt fungerade sedan.
Activia var duktig och det kändes ok, men vi har inte riktigt hittat varandra ännu eftersom det blivit rätt hattigt med att vi är flera som hjälps åt med hästarna och jag ridit Hibbi och Ph mest eftersom jag tävlat dem. Måste dock inflika här att jag är oändligt tacksam för Gullan och Jennifer, dessa dagar och även nästa vecka hade nog inte gått att genomföra med tankarna i något slags behåll om jag inte fått avlastning med hästarna <3
Det blir inte det lättaste att klara av tävlingen då dagarna som varit har tagit mycket energi, jag längtar så efter en ledig dag men det är ingen i sikte än så länge, det gäller att pausa då och då och försöka boosta lite, känner mig för närvarande lite bortkommen på alla plan, vi bor ju liksom i en säng med en tv framför som på ett hotell… ett tomt hotell som är någon annans. Nej men just det, det är vårt hus. Vårt HUS?!…öh..
Alla kartonger är överallt och halvt öppnade eftersom man måste rota efter en liten detalj här och där som man förstås INTE hittar när man ska ha den… hoppas att vi kommer igång med upp packningen snart så det blir någon ordning.
Flytten i sig blev en större omställning mot vad jag tänkt mig och det har dels med planeringen att göra, att vi fick ändra om planera som var planerade för 4-5 veckor sedan, strukturera upp allt och organisera och jobba utav helvete själva för att få till det vilket inte är så märkvärdigt om man hade planerat för det men det hade vi ju inte alls gjort och dessutom redan under flera veckor redan jobbat en massa med packningen och förberedande inför i måndags när allting skulle skett.
Jag är ju inte direkt flyttvan medan Fredo klarar det mycket bättre och håller humöret uppe, han har verkligen gjort enormt mycket både för oss men också fixat åt mamma och pappa. Flytten har varit mycket jobbig för mamma och pappa som gått från 350 till 70 kvm och praktiskt taget bor i ”samma” rum nu på äldre dagar..
Fredo och jag vi har torgskräck och har redan börjat använda walkie talkies som Fredo hittade i någon kartong istället för att ropa hej vilt över hela huset för att fråga den andre något…medan mamma och pappa förmodligen har cellskräck hos sig 😉
Egentligen ville nog mamma och pappa bo kvar och vi med, där vi bodde alltså. Men tiden har sin gång och huset är för jobbigt för dem så flytten blev nödvändig, nu ska vi bara landa också och göra det här till ett nytt steg i livet. Det känns som att ha flyttat hemifrån ironiskt nog när vi flyttat in i just mamma och pappas hus, det borde ju vara tvärtom. Märkligt.
Hoppas känslan jag hade från början återkommer, att det blir spännande och kul att inreda och fixa med allt och inte känns så övermäktigt som nu.
Men först måste vi styra upp hantverkare, golvslipning i övermorgon och köp av klinker till badrummet som ska göras i nästa vecka och tusen tillbehör till det innan vi ens kan tänka tanken om något annat steg i möbelväg eller upp packning och så tävling i helgen BÅDE lördag och söndag.
Sömn är bra. Jag har nog planerat lite för effektivt den här gången. Typiskt mig.
Lite tid emellan alla moment hade nog varit bra. Får tänka på det nästa gång.
Jag loggar ut min hjärnverksamhet nu tror jag och går och fodrar hästarna och slumrar in sedan.
Over and out.