Igår red jag Ph, har inte ridit på några dagar nu dels då Tessan tävlade i helgen och sedan har Gullan ridit. Det är lätt att jag kommer av mig direkt om jag inte håller igång, men samtidigt är det skönt att inte rida varje dag och jag tror att lagom mängd är bäst för mitt ben, det har verkat så hittills i alla fall, då läker det av sig självt utan alltför arbetsamma insatser från min sida även om det kanske skulle påskynda det hela mer?
Så en allmän uppdatering kring benet är nu att jag inte har några direkta problem alls mer än den rehab som återstår förstås, jag springer ju inte direkt ännu 😉 Men jag går bra och rätt obehindrat får jag anse.
Det har snart gått 5 månader sedan 14 april och det är snart bara 1,5 månad kvar till nästa röntgen. Den är inte obligatorisk utan den har jag bett om att för göra själv för att vara på den säkra sidan.
Jag har sällan någon känning i knäet mer än om Ph knycker till eller hoppar till för något, det kan kännas lite… Även när jag ska sitta upp kan det vara lite bökigt och Ph vill ju gärna gå iväg nu när jag börjat sitta upp och av från rätt sida och hon uppenbarligen märker att jag är snabbare igen 😉 då är det svårt med styrkan och balansen.
Trots en väldig långsam period och återhämtning skedde det däremot igår ett stort framsteg – jag gick uppför min trappa hemma!! Den är ca 15 steg och ganska brant, helt plötsligt så fungerade alltså detta och jag märkte knappt att jag gick mer som vanligt i den förrän jag var uppe, så det var kul! 🙂
Även när jag red igår kände jag skillnad, vänstra låret är lite fastare och ”dallrar” inte lika mycket om jag galopperar fortare och jag kunde nästan rida lätt som vanligt 8-10 steg. Men sedan var det också allt som fungerade, sedan var jag tillbaka i vingel träsket igen och får öva vidare på den lätta sitsen i skritt istället.
Det blir ju roligare att ”öva” om och när det ger något, har tyckt att det varit lite halvtråkigt att träna på lättridningen och den lätta sitsen ett tag då det känts obekvämt och liksom bara gör att jag kniper med knäna och låren istället för att jobba rätt.
Jag galopperade i hagen igår, det gick bra men känner en viss osäkerhetskänsla när jag inte är på ridbanan eller i ridhuset, Ph blir piggare där och även om hon är jättesnäll så reagerar hon ju givetvis för ex en hare eller fåglar eller annat som sker snabbt, så det är inte helt stabilt att rida ”ute” för mig än men jag trevar mig fram i alla fall 🙂