Hibbi förtjänar ett alldeles ett blogginlägg efter ridturen igår, för mer guldfisk än hon var då det är det nog inte möjligt att vara om man nu är häst.
Hon har vilat ganska exakt 2 veckor sedan hon fick sin hovböld. Det här med vila för Hibbi är inte bra ut precis alla perspektiv, hon blir seg eller sjukt pigg, det är antingen eller. Oavsett om hon är seg eller pigg har hon så mycket överskottsenergi så hon kan absolut inte koncentrera sig på någonting.
Igår fick hon gå i skritten medan jag red Ph först som för övrigt också vilat några dagar nu och kändes hyfsad igår men inte superfräsch. Inväntar fortfarande en hemma behandling med laser och massage mm innan jag kollar upp henne vidare. Hon kom igång i alla fall mot slutet och kändes då ganska bra.
Hursom, Hibbi gick i alla fall minst 1 timme i skritten, provade sedan att longera först för att denna gång se om hon skulle flippa igen efter en stund men hon var så seg så det gick knappt att komma runt varven. Då kan man ju anta att hon blev trött efter skritten och knappt orkar bli riden men jag satt upp och gick mot ridhuset.
Där kom jag knappt upp för backen, en trailer saknades på parkeringen och Hibbi var fullständigt förskräckt, det var ju en stor jordhög i skogen BAKOM trailern som hon nu kunde se, den var ju inte där förut. Hjärtat slog i 180 och hon var nästan omöjligt att få förbi och då gick vi alltså 20 meter ifrån denna trailer-lucka. Suck.
Lär ju hästarna att stå stilla så jag ska kunna öppna och stänga ridhusdörren själv och det gick bra att komma in men sedan var det omöjligt igen att få henne att gå fram till dörren inifrån för att hon såg ju denna jordhög igen då. Det var bara att hoppa av för att stänga dörren.
I ridhuset stod då de hinder jag hoppade med Activia dagen innan, dvs inga ”hinder” utan mest bommar på marken. Hibbi skulle knappt gå förbi dessa, spänd som en fiolsträng och gick med mycket tveksamhet på darrande ben igenom allt i skritt. Alltså detta är ju märkligt varför hon blir så otroligt spänd och tittig när hon inte har gått ordentligt, hon är som en annan häst liksom.
Började trava och varje gång jag skulle rida mot dessa småhinder så stannade hon förskräckt för att titta på bommen för att strax efter snabbt kasta sig igenom….?! Öh… vart tog hopphästen Hibbi vägen som var så fin på senaste träningen innan bölden kom och förstörde typ ALLT. Hon tappar nämligen också kondition konstigt nog på bara 2 veckor, det måste vara något med Feliciano blodet ha ha, har sett flera sådana hästar som går ur sig snabbt och även Ph har ju som bekant mycket svårt att bibehålla formen.
Om jag sedan bytte varv ja då var det samma visa igen, ”va?! vad är det här, bommar??! Ska jag gå över dem, neeej jag vill inte, jag har ALDRIG sett dem förut!!” Guldfisken Hibbi fick alltså kämpa sig igenom dessa stackars bommar i galopp och trav för varje gång hon såg dem och bytte jag varv var det bara att skritta över igen en gång och så knappt att det gick i trav och galopp sen ha ha 😀
Tålamodskrävande ja, men jag vet ju att det går över när hon är igång igen, det är bara så märkligt beteende och jag är så nyfiken vad hon tänker?! 🙂
Red på en stund och fick väl igenom henne i någon form av arbetsgalopp utan någon bjudning över huvudtaget ett par gånger, sedan försökte jag rida loss henne lite till, några meter här och där kändes ok men annars var det lönlöst att fortsätta, när hon blir så här så blir allt i följande ordning oavsett vad man försöker göra åt det:
1. Överpigg, ”rädd” för allt och vill bocka (därför går hon i skritten och blir lite ”trött”)
2. Superseg och vill inte alls jobba, kan slå lite mot skänkel precis i början när man ska rida
3. Superspänd men blir lite piggare
4. Hyfsat ridbar en stund och känns pigg så som hon brukar vara i bjudningen
5. Superspänd och trög samtidigt som hon hoppar till för ALLT som avslutning på passet..
När jag var klar var det bara att dra med sig kärran runt i hela ridhuset, det blev så där en 6-7 högar att plocka upp efter att vi var klara 😉
Ha ha jag blir helt full i skratt av detta, jag kan faktiskt inget om Landgraf blodet men jag är helt övertygad om att det är vad som spökar, hon har ju Landgraf I himself som morfar och vad jag hört har ex Landlord hästar varit lite speciella och det är ju bara en hingst i mängden av alla godkända hingstar efter Landgraf. Hip Hop har jag inte fått uppfattningen ger vare sig tittiga eller spända hästar på det här sättet.
Hon har ju haft en släng av detta beteende till och från sedan hon kom då hon har glömt ”ALLT” hon lärt sig och känns som en oinriden 3 åring att sitta på i alla gångarter, slängtravar och stannar och glor på saker. Hon är inte en så tittig eller rädd häst mer än att hon fortfarande är grön men hon blir så här efter vila kan man konstatera, det är ju inte första gången det inträffar nu så jag börjar se ett mönster.
Hon behöver som många andra hästar ridas varje dag för att må bra och vara igång, det är ju svårt att göra det när hon får en hovböld dock och har stått still i sin sjukhage i 2 veckor 😉 Men det är bara att kämpa på, jag börjar tro att hon har en hel del kraft och kapacitet i sig efter att ha sett bockningarna hon gjorde sist på linan så jag är ändå positiv även om det känns lite segt att ta sig igenom dessa dagar innan hon är på gång igen.
Hoppas att hon snart byter skepnad från ”guldfisken” till sitt vanliga jag 🙂