Åh, idag var det liksom ”första” dagen på 2015 på något vis… första dagen på ”vardagen”..
Den som man ska hitta tillbaka till nu.
Det gick ändå över förväntan att få till alla ”vardagliga” moment idag.
Startade dagen med hästarna, eftersom jag nu har vänt totalt på dygnet och numera inte kan somna även om klocka tickar efter 02 på natten innebär det att jag är sjukligt trött på morgonen och hur mycket jag än försöker kommer jag inte ut så tidigt som jag vill.
Som ni vet gillar jag ju att gå upp 05.30 – det är en bra starttid på en dag.
Hur ska jag hitta tillbaka till den stiga-upp-tiden nu då???!
Hursomhelst.
Alla tre, Hibbi, Phantasia och Activia, behövde egentligen ridas idag.
Jag kände mig som dunderklumpen när jag släpade iväg fötterna över gräsmattan.
Om fötterna går så följer ju kroppen efter så jag kom ned till stallet till slut och välkomnades i vanlig ordning av mina 4 fina hästar som undrade varför jag dröjt så?! Men de är tålmodiga och vana vid mig ha ha 😀
Det kändes genast bättre när jag kom dit i alla fall 🙂
Gjorde alla stallsysslor medan damerna skrittade i skrittmaskinen och jag tog in dem vartefter och pysslade lite med alla och förberedde dem för ridning.
Phantasia – den mest snälla ha ha – fick vara nummer 1.
Bäst att ta det säkra före det osäkra – alltså jag har ju inte ridit på typ 1,5 månad!!! Snacka om ringrostig!
Kravlade mig upp och det kändes ändå rätt hemma när jag väl satt där.
Skrittade runt lite och checkade om Ph kändes bra på hårt underlag. Det gjorde hon.
In i ridhuset och travade lite lätt några varv, kändes också bra! Hon var pigg också 😀
Ungefär så här bra kändes det ju sist jag skulle ha igång henne också så ja, vi får se om det håller i sig.
Glad av ridpass nr 1 blev jag i alla fall, även om det var väldigt kort med knappa 30 minuter.
Hibbi nr 2. Hm.. jag visste att det skulle bli mer liv på henne, hon fick gå extra länge i skritten innan.
Hon var som ett jehu i ridhuset till en början, bockade och for och så spänd som sjutton på det.
Det blev något bättre efter en stund och jag avslutade när det kändes ok, hon blev väl varm för att vara första ridpasset på länge men vad ska man göra när de håller på att krypa ur skinnet – de e bara att rida och hålla i sig. Kanske inte min melodi med just Hibbi idag men det gick bra.
Efter bockserien sist minns jag ju nu att hon faktiskt kan bocka hon med.
Nöjd som tusan var Hibbi efteråt och flirtade förtjust med mig för att få en extra godis, hon har väl ändå varit
extra duktig idag eller? 😉
Activia då, nr 3 – DET var längesen jag red henne!
Ganska exakt 3 månader sedan den 7/1 så jag tjuvstartar ju lite idag då.
Det gick bra med henne med även om hon först verkade ha glömt bort att hon var ridhäst när sadel och allt var på och jag skulle sitta upp, då spände hon sig så som hon gjorde när hon skulle börja ridas.
Men hon slappnade faktiskt av förvånansvärt snabbt, en av hennes bra sidor att hon inte bryr sig så länge om saker hon tycker är konstigt.
För att ha stått på box så länge som hon gjort så måste skrittmaskinen gjort underverk för även om hon var framtung som bara den och höll på att faktiskt gå omkull 2 ggr (!) genom att bara hänga med näsan i tyglarna så gick det ändå att rida lite och känna att hon var jämn och mjuk i sina sidor.
Så min ångest på morgonen att ALLA skulle ridas.. egentligen.. och att jag kanske skulle vara ledig en dag till eller? Ja, det försvann och vips så var alla klara.
Det tog dock hela dagen kändes det som. Jag får öva upp min effektivitet igen och vända om dygnet så blir det bättre.
Vad som också är väldigt vardagslikt är att hästarna fått flytta om till sina ordinarie platser i hagarna så Hibbi och Phantasia går nu i ”smal-hagen” och ska komma i form medan Activia fått gå ut med Chindra igen. Chindra fick snabba sig på några gånger för att hinna undan Activias vinande sparkar som hon satte igång med direkt men annars verkade de glada att vara ute tillsammans igen!
Studion blev förstås eftermiddagsgörat.
Hade jobb att avsluta och har sedan ägnat resten av dagen åt ett gammalt projekt som jag bara MÅSTE slutföra nu. Lite som med huset, det får inte ligga där och gro längre nu – det ska bli klart.
Men ingen deadline på detta, jag jobbar på när jag känner för det med detta för det är inget jobb utan mer ett eget projekt, det är mest känslan av att slutföra för att kunna börja på nytt som lockas.
Och nu är det ju nytt år och allt också ha ha, då måste jag skriva ny musik.
Ja, det var väl dagen gick till idag.
Imorn ska jag inte rida, då går alla i skritten, det blir varannan dag nu så här i början.
Bra för både dem och mig, jag är ju mer van att ligga still i soffan nu de senaste veckorna så jag stånkar på men känner mig extremt ur form.
Kanske ska jag ta tag i ett av mina fysiska projekt imorgon då när jag inte ska rida… nämligen projektet
”Få mitt vänsterben att kunna och vilja springa” vilket ska utövas på löpbandet hemma.
Puh.. allt på en gång. Jag rivstartar vardagen helt enkelt!