Hibbi ute ur bilden ett tag!

Stall Lövholmen

Ja, gårdagens besök på kliniken med Hibbi gav klarhet i varför höger bak varit svullet till och från. En mindre senskada fanns i senfästet och lite ut i förgreningen på sidan vid kronbenet för att vara exakt. Det var inte ”karriärs-hindrande” som Chris sa men det behöver tid att läka, upp till 3 månader… Det räcker med att rycka till lite för att få denna typ av skada, och att ”rycka till lite” är ju Hibbis paradnummer.

Vi ska ses igen om 6 veckor men blir det sedan ytterligare 6 veckor alltså 3 månader –  även om hon ska vara aktiv med daglig skritt (både i maskin och uppsuttet) – betyder det ju minst 2 månader igång igen sedan så innan det går att ens tänka på tävling har vi nog 6 månader framför oss. Synd nu när jag kämpat på så med igångsättningen och verkligen haft det jobbigt under januari och februari innan det börjat lossna lite i alla fall. Att hon varit extra spänd kan säkert ha med detta att göra, hon är inte direkt halt av det här men det är en störning som måste läka bort annars kan det bli problem i framtiden.

Hibbitittar

Lite lätt irriterad är jag också över att hon kunde ha vilat sedan i typ november tills nu ”om jag visste” om det, så typiskt att jag inte kunnat åka in tidigare pga vädret, lastbilen har ju inte vinterdäck, den har s k allround däck som man ”får” köra med på vintern men som inte är lämpliga alls att köra med i snö eller is.

Så var det med det alltså.
Skadan var ju inte så ny heller, Ada som behandlar hästarna har redan varit på om denna diagnos så det är ju toppen att hon kan hitta felet på hästarna innan veterinären gör det. På måndag är det dags för nästa behandlingstid, då jag bestämt mig för att köra på regelbundna behandlingar för hästarna varje månad och få denna viktiga check på att de verkar ok hela tiden, och kanske kan vi påskynda läkningen på Hibbi med hjälp av laser? Shockwave är ju också en variant men går inte att få ersättning från försäkringsbolag på det och det blir ett himla åkande till kliniken + att det inte var helt klart om det verkligen skulle göra någon nytta. Dyrt, krångligt och ett frågetecken kring resultat – öh… nej tack.

Just precis för tillfället är jag helt slut efter denna ridvecka, idag är ”sista” dagen för mig innan Gullan tar över i helgen 🙂 så jag kan tänka mig att helt klart rida en häst mindre ett tag!!
Har jag tur är Hibbi igång igen till mitten av sommaren och kan gå lite tävlingar under hösten istället.

Kan inte låta bli att tänka på ödet i detta, det kom ju väldigt ”lägligt” eftersom tanken för mig var att börja rida Chindra under våren, verkar som det blev ett naturligt ”hål” i schemat nu då för det ha ha :D… och känslan jag haft nyligen av att lägga till ytterligare en häst utöver de 3 som nu varit känns rätt omöjlig faktiskt, 4 hästar per dag…? Då borde jag väl ändå slippa träna mig själv utöver det kan jag tycka?! Att rida så här mycket ger ju onekligen något fysiskt bra till kroppen, en häst ger ingenting så mycket kan jag säga!!
Skulle vara det då som var positivt i det hela med att rida 4 hästar men annars känns det lite jobbigt faktiskt. Jag undrar om jag orkar med det i längden.
Är glad över att Jenny är med och rider Chindra och förhoppningsvis kan fortsätta att vara avlastning även om jag själv kommer rida henne. Med hjälp av henne och Gullan får vi kanske till det så att alla kan vara igång till slut 🙂 För roligt är det ju med denna variation med olika hästar.

Men så här är det ju å andra sidan när man har flera hästar att någon av dem är ute ur leken då och då, så det tillhör ovanligheten ändå att alla varit friska samtidigt måste jag säga.

Chindra och Phantasia har ju haft sitt i typ några år (!) och Activia blev ju opererad så det kanske är Hibbis tur nu då 🙁

Gårdagens träning för Pelle har väl inte direkt gjort mig piggare även om jag vaknar tidigare och tidigare på morgonen nu (eftersom jag är så trött på kvällen och somnar efter kl.21 typ!) så idag blir det nog bara lite joggning för hästarna, Phantasia och Activia, som också var lite möra igår även om vi tog det lugnt.

Phantasia orkar ju lite mer än Activia, fick bra hjälp med att få igång galoppen och jag satt ned i traven hela passet, det är bara såååå skumpigt att sitta på Ph, hon guppar med ryggen väldigt.. så när vi var klara sa Pelle att ”nu räcker det nog, hon verkar lite trött…” och så hörde jag hur han muttrade vidare ”.. och du med för den delen…” ha ha jag skrattade. Ja, vi får öva vidare för att komma i form..

phrosettsundbh

Bilden är från senaste tävlingen Phantasia gick, i juli 2014, hon gick ju omkull sedan och så hovsprickan på det så i år är de väl ändå dags att komma igång igen!

Activia fick jobba med formen att inte bli för låg och att komma runt ena innerskänkeln där vi haft lite problem, men det gick riktigt bra tycker jag!
Tyvärr kommer jag kanske tappa lite nu när det inte blir 3 hästar och Hibbi är ju rätt komplicerad, fast på ett bra sätt, att rida markarbete på eftersom hon behöver mycket känsla ifrån ryttaren och det tycker jag om att öva på. Allihop behöver ju känsla i ridningen på sina sätt men Hibbi är mest spänd så därför krävs det mycket mer fokus på henne.

knoppar-Activia

Activia har ju väldigt lätt för att gå i form, tyvärr i fel form, men det är ändå nästan lättare att liksom lyfta upp henne i formen än att rida Hibbi som springer med huvudet i luften och hoppar till för allt, DÅ blir det väldigt skumpigt i traven!!

”Hålet” i schemat kanske också ger lite mer fokus till den andra hästarna ett tag så man får se det positiva i att det ibland blir avbrott för en häst.

På måndag är det dags för nästa coaching för min del också så då ska jag prata vidare om min fysiska form, kosten och min mentala resa mot målet med bl a Chindra.

Snart helg och ledighet att se fram emot!
Hej så länge 😀