Häromdagen var det väldigt fint väder och utebanan hade torkat upp bra efter flera dagars regn så jag bestämde mig för att hoppa lite små skutt med Ph, vi måste ju hålla igång hoppningen lite emellan träningarna också, så det blir bra gymnastik för både mig och för Ph men nog mest för MIG just nu 🙂
Natalie var fotosugen så det blev en del foton, inte ens en bråkdel är med här dock 😉 Alltid roligt att bli fotad lite i vardagen och inte bara på tävling. Bilderna visar också mycket hur jag rider nu och hur mina ben rör eller inte rör sig beroende på rörelser, på flera av bilderna syns tydliga vridningar (felaktiga) som jag gör med kroppen för att kompensera för vänster benet och även överlivet är mestadels i fel läge.
Rider ju mest med graman fortfarande, har ridit ut ett par gånger utan mest för att den är i vägen och skönt att slippa den men sanningen är ju att mycket av min balans är beroende av att hästen är stadig och självgående så jag får hålla mig till den här tills jag kan ”rida” igen och inte bara ÅKA ha ha…
Det har börjat bli lite kyligt nu ute så det passade bra att inviga min nyinköpta väldigt gröna jacka! Superskön och lätt dunjacka från Stadium som passar super att rida i just nu, istället för en tröja liksom 😀 Som tur var hade jag ju ett matchande schabrak också! 😉 😉
… det blev dock lite varmt ganska snabbt så jackan fick åka av igen 🙂
Jag har ju inte skrivit så mycket om mitt knä på ett tag nu men tänkte jag skulle uppdatera lite.
Jag har fortfarande rätt lite problem med knäet när det gäller smärta, det är lite stelt om jag suttit en stund och jag får ”gå igång” benet några steg men sedan hänger det tålmodigt med på det mesta, dock inte hopp eller skutt eller ens tendens till att springa! Gå nedför trappor kan jag inte heller, då blir det ett steg i taget.
Någon enstaka gång knäpper det lite men annars är det ganska tyst. 🙂 Att sitta upp och av är dock lite meckigt när jag ska vrida benet för att komma upp, då gör det lite ont, likaså om jag sitter och tvingar mig att rida lätt eller stå i lätt sits för länge. Så det gör jag inte.
Att hoppa har hittills inte varit ett så stort problem som jag trodde det skulle bli…? Väldigt positivt överraskad faktiskt, men å andra sidan hoppar jag inga höjder/belastar ännu, på Haking träningen blev det ju mer än höjden på hindret på bilden men jag tar det i långsam takt så jag känner mig bekväm och bibehåller självförtroendet, det känns viktigast. Vrider mig också lite i språnget vilket syns ovan så jag måste hitta balansen och styrkan före höjden får komma tillbaka så jag inte lägger mig till med för mycket vanor att rida på fel sätt.
Något som jag tycket är väldigt konstigt och som går otroligt långsamt är lårmuskeln på ovansidan (se vänster bild)
Den vill inte komma tillbaka, och den har ju mycket med styrkan och stabiliteten i lättridningen att göra, på bilderna ses nästan att vänster ben är väldigt ”urholkat” ovanför knäet och att undersidan av låret liksom ”hänger” lite. Vänstra bilden ovan visar alltså vänster ben och bilden till höger visar höger ben.
Som också ses på bilden sitter jag väldigt olika med skänklarna, vänster ben håller sig tätt intill kroppen på Ph medan höger ben faktiskt fladdrar rätt mycket antagligen för att kompensera med balansen och foten är också mycket mer utåtvriden. Det kanske inte framgår ordentligt av bilderna ovan men vänster vad är väldigt stram så det går inte att trampa ned i stigbygeln alls nästan medan höger ben kan trampa som vanligt – väldigt knöligt med rätt längd på stiglädren alltså! Vissa dagar har jag 2 hål kortare läder på höger ben och då känns ÄNDÅ vänster bens läder kortare!!!
Sjukt ojämna ben med andra ord. Men jag är tacksam att allt fungerar så det är inte så mycket mer att göra än att bara rida på och ha tålamod tills mer normal ridning kommer tillbaka…
Phantasia är så snäll och duktig, trots att jag ibland galopperar på och ruskar om lite i manen på henne så galopperar hon snällt på utan någon bockning trots min lilla ”uppmaning” som hon brukar svara på 🙂 Detta lilla bus gör jag såklart när hon är lite trött, vill ju inte utmana ödet om hon är pigg i början ha ha 😀
Hon är verkligen toppen och jag är så tacksam för henne, bättre partner för sjukgymnastik och komma tillbaka på hästryggen kan man inte tänka sig!!
