Oj, nu kommer det bli en del att läsa för nu kommer vi till golvet i sadelkammaren i det nya stallet och detta har inte varit en kort historia!
För att ta det från början.
Jag hade redan beslutat att klinker ska det vara, äntligen skulle jag ju får göra som jag ville och alltid velat ha det i min egen sadelkammare på golvet, tjoho!! Så glad i hågen åkte jag till alla ställen som kunde ha klinker till lämpligt pris, inte dyrt alltså, som jag kunde ha i min sadelkammare. Hittade förstås ett direkt som jag tyckte kunde bli jättebra. Det var lite beige i färgen, billigt var det också, kring 1000 kr. Nöjd åkte jag hem och klinkret som köpts in i god tid fick lagras i snickeriet så länge.
Därefter började jag leta inredning, skåp, från Ikea. Det var ju inte lätt, inget kändes helt rätt, helst ville jag ju ha de där fruktansvärt dyra men snygga möblerna man ser på alla kort i exklusiva stall, men det var som vanligt bara att glömma. Så efter ett antal timmar och dagar letandes på Ikeas hemsida insåg jag att det finns ju inget som jag vill!!! Hjälp…! Hur ska jag göra nu…????
Jag valde att inte titta mer på inredning just då utan tänkte att ”det ordnar sig nog sen” men någon månad eller två senare så hade inte min sjukligt jobbiga matchningsnerv blivit stillad av Ikeas inredning, skulle det bli bra skulle jag va tvungen att tänka om i färger och GOLV.. Åh nej… jag var tvungen att hitta ett annat golv. Så iväg igen då till samma varuhus som sist dvs Bauhaus och Hornbach som jag tyckte hade bäst och billigast utbud, för att återlämna det först inköpta golvet och leta nytt. Hittade inget. Beslutsvåndan var total.
Jag åkte hem igen, och åkte dit igen en annan dag, åkte hem igen och åkte dit igen en annan dag och så här höll det på. Vilka skåpdörrar ska jag ha och i så fall vilket golv, tankarna snurrade dygnet runt och trots att detta är ett mega-i-lands-problem så var det verkligen ett problem.. ha ha 😀
Ok, Fredo fick nu följa med, smakråd är ju alltid bra! Nu kommer vi hitta något tänkte jag. Fredo var till en början mycket bestämd med vad han tyckte och det var helt andra idéer än vad jag haft, först var jag mycket motsträvig men blev efter en stund medgörlig och tyckte det var bra idéer (ett vanligt scenario mellan oss) men då, då blev Fredo obeslutsam. Oj, oj, oj, hur skulle det gå nu, vi stod som två hönor på vift mellan hyllorna och tog väl ett beslut om att ”i alla fall ta den där svarta, den är ju neutral, enkel och bra” så vi packade en vagn (det är verkligen tungt med klinker!) och gick beslutsamt mot kassan, ända tills vi nästan var framme då jag stannade tvärt och sa: ”ska vi verkligen ta det här?” Fredo tittade på mig som om jag verkligen var så dum som jag faktiskt var. Vi suckade båda två och insåg att ”nä, det här är för tråkigt golv”…
Alltså, detta var ju inte klokt, vi gick tillbaka till pallen där vi lastat på klinkret och lämnade bara vagnen där med tian i och begav oss därifrån, eeh, vuxet va? Men det var kris, beslutsvånde-kris. Bäst att dra. Vi styrde för femtioelfte gången kosan mot Hornbach, väldigt bestämda om att nu får det bli ett golv från Hornbach! Väl där hittade vi ett som var rätt ok, till och med bra, dock också ett mörkt golv men jag hade väl kommit fram till att skåpen skulle vara ljusa och golvet mörkt. Fredo sa några kloka ord om att vi kanske ska köpa ett paket och åka hem och lägga ut det och prova? Va!? Nä, det orkar jag inte sa jag, så vi köpte allt vi behövde och åkte hem. Hemma la vi ut det på golvet och man fick verkligen anstränga sig för att se den där strukturen vi sett i plattorna i butiken, ser du dem sa jag till Fredo: ”Nja” sa han…
Fa-an! Inte bra, inte rätt, retur dagen efter och dessutom lite pinsamt att förklara för personalen varför vissa paket var sönder…öh, eeh, ja men vi packade det som vi skulle i bilen…eller? Nepp, det gjorde vi inte för det ska minsann INTE ligga i ett mjukt baksäte på varandra, då säger det KRAAAAS! Personalen såg förstående på när jag förklarade och tänkte förmodligen ”vilken idiot” men sa vänligt att ”Det går bra, välj ett nytt golv ni”…puh! Så in igen då till klinkeravdelningen där personalen nu börjat säga ”Hej, hur gick det med golvet?” och man fick kämpa med irritationen och säga att ”Jodå, bra men det var fel färg” utan att känna sig som den mest jobbiga i världen vilket jag ändå gjorde. Jag kan tillägga att pappa inte var med i den diskussionen om golv i sadelkammaren, jag höll honom utanför eftersom han höll på att svimma redan första gången jag åkte till Bauhaus och köpte det beiga klinkret ”det är väl bara att ta något” är hans motto. ”Ta ett beslut” liksom… jo, men det är ju lätt. Inte när man är som jag. Våg.
Klok av fredos råd köpte vi nu ETT paket av två olika sorters klinker och åkte hem för att prova dessa, de var riktigt bra båda två. men vilken var bäst då??? Vilken skulle det bli? Någon dag senare åkte vi för säkerhetsskull till Bauhaus för att checka att det inte hade något nytt nu när det här fruktansvärda beslutet äntligen skulle tas, Fredos bidrag till beslutet bestod mest av suckar men han följde snällt med men bidrog inte till så mycket eftersom jag har insett att min beslutsvånda smittar av sig på andra så han var vid detta laget helt uppslukad av min känsla. Perfekt. Två helt obeslutsamma personer ska köpa golv och det finns 1000 sorter att välja mellan, jag kan tänka mig hur det blir den dagen vi ska välja inredning till bostaden…
På bauhaus hade de naturligtvis rea, oj va billigt vissa golv var. Det fanns ett coolt, lite Harry Potter liksom, jag gillar ju den stilen. Hm.. kanske skulle satsa på det då, det var ju min första tanke, lite Harry Potter stall. Jag dealade med någon slags tysk-svensk brytande människa där och fick hela rasket (en pall) för 700 kr, oj detta vra ju toppen, billigt och bra! Hem då och lämna detta och köra tillbaka med provbitarna från gårdagen.
Veckorna gick och det ena efter det andra beslutet togs om helt andra saker, färger och inredningsidéer och dagen kom till slut när det var dags för golvet. Ikeas skåp var fortfarande ett problem, inget där kändes helt bra och det är dessutom jättedyrt att köpa köksskåp, garderober fungerar inte takhöjden i sadelkammaren. jag funderade och funderade och kom till slut på att varför inte göra skåpen själv då? 🙂 Min bror Rickard är ju finsnickare, han kan göra dem!!! Stolpade upp till honom och kläckte min idé. Han sa som vanligt lite trött att ”ja, jag KAN göra dem MEN i december då”… för att sedan en stund senare förlika sig med att han inte skulle komma undan och sa då okej då till detta.
Det här skulle då innebära att skåpen skulle byggas av alla den plywood som är kvar efter att den beställningen blev fel. Kanske inte det allra snyggaste skåps materialet men Rickard är så duktig att han kommer att få till det hursomhelst, oavsett material, han ska dessutom göra fina luckor till! 😀
Tyvärr innebar då detta att rea-klinkret från Bauhaus inte skulle passa till plywood skåp. Jag hade ju tänkte ljusa skåp till rea-golvet. Rickard letade dock golv, han får köpa det då tänkte jag vilket han ville.
Suck… så jag insåg att det blir ett till besök på Hornbach. Inte Bauhus.
Jag mindes en av provbitarna vi tagit hem, de hade nyanser av lite av varje och skulle matcha de nya plywood skåpen, åkte med bestämdhet till Hornbach, sa ett hastigt ”hej” till personalen, skyndade ned med 10 paket i vagnen och gick till kassan. Packade denna gång exakt som jag skulle och körde hem.
Ställde golvet i stallet och tänkte inte mer på det. Av ren självbevarelsedrift kan jag tillägga.
Några dagar senare var golvet på plats och jag kan inte vara mer nöjd, det är prefekt, det är precis vad jag ville ha och jag är överlycklig!! Äntligen säger jag bara.
