Ja, det var inte igår som jag tvättade lastbilen direkt… Den har ju bara stått sedan i april när jag ramlade av och all aktivitet kring hästarna liksom stannade av lite. Min plan var att jag skulle köra lastbilen med hästarna i till helgens pay´n jump och jag var förstås mycket nyfiken på om jag skulle kunna köra med koppling nu?
När jag kom ut till bilen var dock batteriet heldött! Gick inte att ladda längre och kablarna var förstås på och inte avlyfta = bara att byta till ett nytt batteri. Så fredagkvällen spenderade jag och Fredo med att jaga ett passande batteri, på OK och sedan till Biltema där vi köpte ett med viss tvekan, men det var lång garanti tid och mycket billigare så varför inte?
Bilen startade sedan fint och det gick jättebra att köra med koppling för mitt vänsterben! Tjoho! 🙂 🙂 🙂 En väldig frihet att vara oberoende igen och köra hästarna själv 🙂
Fylld av inspiration över detta beslöt jag mig på lördagen, efter viss uppladdning pga tråkighetsfaktorn i det hela, att tvätta bilen! Oj vilket jobb! Den var såååå skitig och det var hur länge sedan som helst som den blev tvättad sist… inte bra! Bara att leta fram alla schampon och avfettning och sätta igång!
Själva tvätten tog omkring 3 timmar eftersom högtryckstvätten bestämde sig för att sluta fungera, en strilande stråle var allt som ville ut ur munstycket. Kul… att tvätta en mega stor VIT låda med ett strilande vattentryck…
Men till slut blev den ren i alla fall, eller, så ren som den kan bli, lacken är i superdåligt skick på bilen och för varje tvätt ramlar det av lite till. Ett jobb som tyvärr blev dåligt gjort från början av leverantören, inget att göra åt nu då måste den lackas om = väldigt dyrt! Så det får bli en annan gång. Men den ser ju fin ut på håll i alla fall 🙂
Efter den utvändiga tvätten blev det också lite städning på insidan!
Körde sedan bort bilen till stallet för att förbereda lite i hästdelen, där var det dock ganska rent så jag valde att inte gå in i den grovstädningen som också behövs där just då. Får ta det ”nästa gång” … 😉
Hibbi och Chindra uppskattade den ”vita lådan” och såg intresserat på medan jag krånglade omkring med grejor och grepar och hoppades nog mest på att snart få sitt kraftfoder snarare än att åka med på en tur i bilen ha ha 😀
Chindras sår har blivit något bättre men det går segt.
Hon blev som sagt sparkad i onsdags, mitt på glidleden på ena bakbenet (förstås!) och fick redan på torsdagen påbörja en penicillin kur som förhoppningsvis hjälper hela vägen.
Hon är inte halt och har inte feber men såret är ändå rätt envist..
Har faktiskt aldrig råkat ut för någon sårskada på en led, men förstår såklart att det inte är bra och att det kan bli konsekvenser, tur i oturen att hon ändå vilar, det är inte dags för någon ridning förrän i november med Chindra tack vare hennes operation av lösa benbitar i våras. Men jag kan ju ändå inte låta bli att tycka att det är så onödigt när detta händer. Får hoppas på det bästa!