…känns det. Lite trött också.. eller kanske mest trög. Vaknar tidigt om morgnarna efter den tidiga tävlingen i söndags så det är väl egentligen ganska ok med den biten. Men det är ny vecka och ibland är det bara segt att komma igång efter en långhelg och jo-o, man känner visst att det är helg även som egen företagare som aldrig lämnar gården 😉 även om alla dagar i veckan egentligen är desamma och man kan jobba jämnt om man vill eller inte kan låta bli. Det tenderar att gå ihop de där två begreppen och ibland vet jag inte om jag vill eller inte kan låta bli. Långa dagar med mycket att göra är det i alla fall.
Igår var i alla fall en hyfsat lugn hästdag vilket var skönt, Ada var här för att behandla hästarna på sin återkommande måndag en gång i månaden. Activia och Phantasia fick gå en extra lång stund i skrittmaskinen och hoppa över ridning igår men Chindra fick kämpa på för att jag inte vill låta henne vila när jag ska rida. Det gick bra att rida henne igår och hon var snäll. En dag i taget.
Känslan varje gång jag ska hoppa upp är jobbig, är osäker och ängslig och samtidigt lite nyfiken och ett absolut måste är att vara själv i ridhuset, jag koncentrerar mig och slappnar av bäst då.
Så jag måste liksom springa runt varje gång och fråga alla som är här ”när ska du rida?” Aha, ”vilken tid?” osv osv.. lite extra krångligt än så länge med den här känslan att jag måste ha alla säkerhetsaspekter under kontroll men ju mer tiden går desto mer kommer det att släppa antar jag.
Så snart jag suttit upp och Chindra lunkar iväg och inte är så där pigg som jag föreställer mig så känns det mycket bättre. Tur det. Då går det ju att komma vidare hela tiden.
Jag jobbar på med att hitta reglagen på henne framförallt i galoppen så jag ska känna att det går att få lite kontroll där eftersom Chindra annars gärna ökar på så mycket det bara går när jag rider, hon känner väl att jag inte har koll ha ha 😀 Men förhoppningsvis känner hon också att hon måste vara snäll med ”mamma” 🙂
Det var en del att göra med henne igen för Ada, det är väl mycket som händer i kroppen för Chindra som ju fått en ganska intensiv tävlingsstart med många ovana språng på senaste tiden, det blir lite känningar för henne då och igår blev det både nålar och knåd.
Den hälta som vi sett tidigare lite då och då verkar fortfarande inte vara en hälta utan något mer kroppsligt problem så det känns skönt. Hon såg bättre ut den här gången än förra gången så det går åt rätt håll.
Gårdagens bästa besked var väl att Hibbi verkar ok nu! 🙂 Hon var inte halt bak av senskadan och hon har nu vilat i 3 månader med enbart skrittmaskinsmotion 60 min varje dag. Ada fixade lite i bäckenet bara så såg hon helt rak ut sedan och tanken är väl då att hon ska börja ridas, men först ska jag få bekräftat ifrån veterinären om jag ska gå vidare och börja rida så nu inväntar jag det och ev då om jag måste åka in och ultraljuda igen eller om det inte behövs. Skadan var ju gammal och inte så akut så jag kan tänka mig att det går att börja rida nu. Men vi får se.
En häst till då snart… 4 hästar och 4 igång – det är inte så vanligt att de är friska samtidigt allihop, jag är tvärtom van vid att 1 av 4 fungerar så nu blir det mycket att göra. Det blir dock kul att rida Hibbi igen såklart och jag får prova mig fram hur det känns och hur det fungerar med så många att rida och vilken ev hjälp jag behöver skaffa mig framöver, om jag behöver det eller inte så att säga.
Det är väldigt skönt att vara oberoende så det är inte alltid den bästa lösningen att luta sig mot att andra ska göra en del av jobbet även om det såklart underlättar. Tvärtom så kan det trots att det är kämpigt löna sig att göra det själv – då behöver man ju inte styra och ställa med tider, dagar och rutiner för någon annan än sig själv 😉
Hjälp med stallet blir det dock definitivt till hösten igen men nu under sommaren är det inte så omfattande i tid att göra allt själv så medan hästarna äter morgonmat blir jag alltid klar med allt stallfix under tiden 🙂
Phantasia gjorde vi inget med alls igår, vi anser henne bra i formen nu och Ada tyckte hon rörde sig lättare och mjukare så det var tummen upp! Likaså Activia hade inget mer än en liten, liten detalj bak bara som rättades till snabbt och enkelt. Skönt att få sådana besked att allt verkar fungera. Det är jag inte bortskämd med!!
Hittade förresten den här hoppbilden på nätet från i helgen, någon hade fotat och lagt ut bilder för officiell användning så jag avslutar inlägget med den och återkommer efter Chindras och min första träning på onsdag!
