Igår var en händelserik dag både i aktiviteter och intryck. Före träningen med Chindra som blev väldigt lyckad var jag också på återbesök på sjukhuset för att checka mitt ben som jag pratade om i typ januari eller nåt, jag hade ju en del problem då och ville kolla läget om något var fel med plattor och skruvar.
Efter röntgen och läkarmöte igår, där jag för övrigt fick träffa kirurgen med stort K som hade mest ansvar vid operationen, så visade det sig att allt var i sin ordning och att det läkt ännu mer nu och ledytorna hade t o m återhämtat sig näst intill som om de vore nya! Plattor och skruvar hade inte rört sig över huvudtaget och han var märkbart nöjd och jag med förstås!!!! 🙂
Den tidigare kommentaren om att en protes skulle behövas som äldre är nu rätt så utsuddad, för som han sa – ”det är oftast inte de med plattor och skruvar som kommer in med dåliga knän…”
Röntgenbilden visar den 12 april 2013….
Det var ett väldigt trevligt sjukhusbesök igår alltså! Ha sa med road blick också att ”javisst, det är bara att springa på” när jag spänt frågade om det skulle gå att springa på benet. Vid förra besöket för 1 år sedan sa den andra kirurgen från samma operation (de var tre) att ”nej, du får absolut inte springa på det här benet like ever”…
Aha? Lite olika meningar alltså, men eftersom kirurgen med stort K nu sagt sitt så kör jag på det 😉
Inflikar att den tredje kirurgen, ej nämnd ovan, var den som tyckte jag skulle börja rida och komma igång så kirurg nr 2 verkar ha den udda åsikten i sammanhanget. 2 mot 1.
Han gav mig en enkel och smart övning för en liten men ack så viktig muskel för att göra springandet möjligt och övningen görs som tur är ha ha i sittande läge och kan göras när som helst under dagen, i Tv soffan, i studion eller ja, i sängen med innan läggdags. Får sätta igång med den övningen då och sakta börja bygga upp springandet bitvis – det är inte jättebekvämt i nuläget nämligen att landa på det här benet och när man springer på riktigt landar man med väldig kraft på ett ben i taget.
Ni som inte brutit benet har ingen aning om hur svårt det är att springa igen när man har gjort det 😉
Benet vill inte, benet kan inte och benet orkar inte…!
Men jag är ju också med, så vare sig vad benet vill så ska det gå!!!
Jag ska kunna visa hästarna för veterinären på tävlingarna och på kliniken, sedan är jag nöjd. Någon maraton löpare har jag ju inte tänkt bli, men lite spring till vardags vore himla praktiskt att kunna göra nu efter att ha promenerat enbart i 2 år…
Så det var en bra dag igår – Jag verkar att mot alla odds ha blivit helt återställd!
Idag blir det bara musik all day long så det ska bli så kul, Gullan som är hemma igen kommer och både rider och mockar så det känns som en riktig lyxdag!! 🙂