Nu känns det så skönt när allt är över, visserligen var det väl inte så stora orosmoment med denna operation, jag tänkte mest på beslutet i sig att genomföra den, det var inte helt lätt men jag fick bra support och hjälp när det närmade sig beslutet och kunde fatta det som jag nu tror blev rätt genom både min vanliga veterinär och kirurgen på Strömsholm.
Tidigt igår morse bar det av mot Strömsholm, kände mig bra mosig efter att dagen innan ha åkt Skåne t&r hela dagen, visserligen med flyg men resa som resa för min del, trött blir man i alla fall!
Givetvis kunde jag inte somna dagen innan då jag låg och tänkte på operationen och saluhästen om vartannat… så det var med visst motstånd jag tog mig ur sängen vid 5.30 tiden för att en timme senare vara på väg…
Väl framme vid 8 tiden så fick Skrållan vägas, 610 kg stannade vågen på vilket känns fullt normalt för hennes storlek. Därefter skulle området på ryggen där operationen skulle ske åter rakas och rengöras inför ultraljud. Med hjälp av ultraljudet markerade de exakt vart snitten ska ske med någon slags klammer maskin (?) som Skrållan gillade sådär, mest för att den lät konstigt… 😉 men det gick bra i alla fall, hon är ju känslig men väldigt snäll så hon fann sig i det hela även om hon såg lite rädd ut ibland…
Efter detta var klart fick hon stå i boxen och äta, det var meningslöst att ge frukost hemma på morgonen för är lastbilen parkerad utanför stallet är det ingen häst i stallet som vill äta!
Då tror de att det är dags för något förhoppningsvis kul (tävling) och stannar helt upp och kan inte koncentrera sig förrän de antingen släpps ut och inser att dagens äventyr inte gäller dem eller då som idag att de får gå på bilen. Tycker dock lite synd om dem när det är kliniksbesök man ska på och inte tävling, men de går ju snällt på ändå… <3
Skrållan skulle ju hem samma dag men först på eftermiddagen så för att fördriva tiden fram tills dess hade jag med mig Fredo och vi skulle träffa hans mamma Ewa som bor i Västerås för en ”heldag” på stan. Vi lyckades med timingen så bra att Ewa var ledig från jobbet just denna dag!
Ewa hämtade oss på kliniken vid 9 tiden och så åt vi först en snabb frukost på restaurangen i Strömsholm och styrde sedan kosan mot Västerås centrum. Det är väldigt mysigt i Västerås, har ju varit där en del nu och gillar verkligen att gå i affärer som inte är ett stort köpcentrum utan där man går in och ut ur ”riktiga” affärer och får gå lite på gatorna emellan.
Ewa hade ett ärende och jag och Fredo gick i affärer. Fredo var i köpartagen och hittade både det ena och det andra, jacka och skor och annat smått och gått. Själv gick jag i dvala av sömnbrist och shoppingsuget fanns inte alls där. Måste dessutom spara pengar så det var väl bra att dessa två egenskaper för en gångs skull var överens, spara pengar och ingen lust att shoppa…
Mitt på dagen blev det en god lunch, jag valde buffé varianten, jag som aldrig kan bestämma mig! Det var gott och jag lyckades piggna till lite också…
… men precis när jag tog första tuggan (vilket var en alldeles för varm friterad kycklingbit) så ringde kirurgen från Strömsholm och sa att operationen redan var klar?!
Jag höll förstås på att sätta klyckligen i halsen både av hettan och den begynnande branden på tungan men också för att jag fått besked att operationen skulle ske först vid 13.30 så att de ringde redan vid 12.30 var förstås inte väntat. När jag väl kommit över den överraskningen tog det några minuter att prata igenom hur allt gått och det var inga komplikationer så vi bestämde att Skrållan kunde hämtas vid 15-tiden. Skönt.
Eftersom det var en stund kvar på på vår heldag i Västerås styrde vi bilen mot Erikslunds shoppingcenter då vi beslöt oss för att det trots allt var bättre att gå inomhus denna kyliga dag, det var ju väldigt fint väder men ganska kallt, tog förstås en för tunn jacka denna dag! Erikslund är ett jättebra centrum som har allt, lite som Skärholmen hemma men med mer sortiment och mer ordning i affärerna. Fredo hittade ännu mer behövliga saker, killar handlar ju inte som tjejer, det blir liksom en gång om året och allt på en gång då! ha ha 😀
Det kändes som om det nästan bara var vi där i det gigantiska köpcentrumet så det var väldigt lyxigt med gott om plats och butikssäljare som hängde över axeln stup i kvarten för att hjälpa till 😉 faktiskt himla bra när man vill göra en effektiv shoppingdag!
Jag såg faktiskt ett par mysiga skor/stövlar från ett av mina favoritmärken men de lockade inte till köp. Kände mest för att hitta en sängbutik där jag kunde ta en power nap medan Ewa och Fredo gluttade omkring i affärer.
Det blev dags att återvända till kliniken och Skrållan som då stod med dropp i en box, hon var inte riktigt klar när vi kom så vi fick ta en fika (igen!) och småprata en stund.
Skrållan var ensam kvar på kliniken och stod snällt med dropp påsen hängandes från taket och fastsatt i grimman. Tänkte en stilla tanke att det är tur att hon kan stå uppbunden med så kort grimskaft utan att få panik, hon var ju ganska pigg nu så hon hade lika gärna kunnat tramsa runt i boxen men sitter hon fast vet hon vad det betyder och hon valde istället att hänga lite i grimskaftet när hon blev uttråkad.
Från väntrummet kunde man se hur dropp påsen åkte omkring lite när hon flaxade lite med huvudet men det tog inte lång stund innan allt dropp var slut och hon kunde få åka hem äntligen!
Innan vi åkte fick hon ett nytt plåster på ryggen och sedan bar det av med pigga steg mot lastbilen och hon hoppade med ett språng in i bilen och verkade ha hemlängtan. På kliniken sa de att hon kunde bli väldigt trött (???) efter operationen men det var hon inte, kanske till och med lite för pigg. Men det var väl jättebra tyckte jag, hon verkade inte heller så besvärad av såren.
Väl hemma var Skrållan hur nöjd som helst i sin box och tuggade ivrigt på hörester och gnäggade i takt med de andra efter kraftfoder, det blev det dock inte idag men än en näve för att hon varit duktig såklart! 🙂
Jag gjorde klart allt i stallet och hann till och med träna för Pelle igår kväll, Ph ska ju tävla fredag och lördag denna vecka. Efter det var det dock sömngång hem till soffan och sängen och jag somnade så snabbt att jag faktiskt inte minns att jag ens gick till sängen i min fleece morgonrock i vilken jag sov hela natten lång och vaknade i samma position som jag somnade i 😀 ha ha
Idag är det nya tag och en påbörjan på den konvalscens som nu väntar Skrållan och en igångsättningsperiod som kan handla om ca 6 månader beroende på hur hennes kropp svarar på upplägget. Här närmast ska hon nu skrittas 20 min 2 ggr dagligen i 3 veckor, därefter ska hon varannan dag longeras eller tömköras varvat med skritten och efter 6 veckor har passerat blir det återbesök för att se om det då kommer bli dags att rida några dagar i veckan. Om operationen ”lyckats” vet vi först om några månader, kanske längre. Men just nu är jag bara nöjd att den gjordes och får vänta och se resultatet.