Det har jag ju inte, tusen projekt alltså, men det känns så. Det är för många projekt i rullning alltså, dagarna flyger iväg och jag får inget gjort tycker jag, dessutom har Ada varit här och gjort underverk med hästarna vilket betyder att de ska börja ridas snart allihop, vilket förstås är jättekul och toppen på alla sätt, men då gäller det att ordning på statistiken – något som är svårt när det blir många moment som ska ske kontinuerligt och samtidigt så att säga.
I studion är det som tur är fortfarande stiltje pga datorhaveri, vi hoppas både jag och Fredo innerligt att det ”bara” är grafikkortet som sagt tack och adjö för då går det visst på någon förlängd garanti. Annars blir det en dyr historia.
Min bil är sådär glad, den går halvbra och ett frågetecken finns om något fel i motorn ev finns, hur kan den som är i så bra skick och inte så mycket körd få sådana här fel???! Det är så typiskt min oturliga timing tendens att just jag såklart skulle köpa ett måndagsexemplar för 8 år sedan. Köpa nya bil hade jag inte tänkt göra på minst 10 år till. Hur köper man en bil tänker jag? Så oteknisk och kan inget om bilar och tycker bara allt är dyrt och inte värt pengarna och inte vill jag ha något billigt begagnat heller som man ständigt ska oroa sig över om den kommer rulla hela vägen till ärendet eller inte. Måste klura på detta.
Ja, sedan är det ju det stora ”never ending” projektet huset, förstås har vi valt att göra väldigt mycket på en gång och det kommer bli toppen när vi är klara men när är vi klara egentligen? Många saker har gått förvånansvärt lätt men så har vi i veckan haft enorma beslutsvåndor kring färgsättningar i båda gästrummen. I-landsproblem? Javisst! Men vi vill bli klara NUUUU!!!!!
Detta med att välja färg är ju vansinnigt svårt. Det ena går i rött, det andra i gult, något i grönt och något i svart om vi nu pratar minutiöst analyserande av varför en beige färg kan se ut på 100 olika sätt. En lila färg ska vi inte tala om, den måste ju för sjutton ha ett helt eget system?!
Rätt ska det i alla fall bli, jag tänker ju inte spendera tid och pengar för att måla dit FEL färg och sedan vilja göra om allting IGEN. NEVER.
Så färgprover har därför inhandlats under stor beslutsvåda – från oss båda vill jag nu påpeka för när det kommer till kritan är inte Fredo mer beslutsam än mig (även om utomstående som känner till min beslutsvånda nog kan tro det) så vi har alltså svåra problem i färghandeln…
Så lavendel i ena gästrummet – hej då och samtidigt hej då till alla Rustas färger som inte håller måttet i fråga om rätt nyans och inte heller en bra nyans generellt. Jag tar tillbaka allt jag sagt om deras färg, fast bra kvalitet är det ju (och billigt) men jag får återkomma om jag hittar en färg därifrån som funkar i ”snygghet”
Hej sa vi istället till färger från Sadolin och Hornnach, vi verkar hitta hem i deras färgkarta istället.
Även om vi ännu inte tagit besluten om rätt färger så är vi mycket nära nu ha ha 😀
Sedan sist har stolarna blivit klara, från lackerad ful furu (usch!) till matt vitmålade, nytt tyg i sitsen och sedan några överdrag på det (från Rusta förstås!) eftersom vi sitter och äter ibland i arbetskläder så slipper det nya tyget bli förstört i alla fall på en gång som det är ditsatt…
Valde vitt och beige förstås, för det är väl praktiskt med arbetskläder, eller?
Nåja, det måste ju se snyggt ut också. Praktiskt/snyggt – det ständiga dilemmat.
Att måla på fanér a la Ikea rekommenderar ju ingen uppenbarligen om man ska tro på googles information. Jag trotsade det hela, rätt less på att fundera, och målade helt enkelt bara på vit snickerifärg på ett björkskåp som inte alls matchade mitt ”kontor” där allt är vitt/grått.
Det var lite ”halt” till en början, färgen gled omkring på den ”lackade” fanér ytan men efter 4-5 strykningar med roller såg det riktigt bra ut. Orkade inte måla alla hyllplanen dock utan de fick sådan där plast som ser ut som en blandning av tapeter och fejkat trä på sig istället, det blev faktiskt mycket bra och vips så har jag nu alltså en vit möbel istället. Ingen dyrgrip förstås men rätt färg och stuk räcker för mig och så ska jag pimpa den lite till med någon tyg-idé som jag har… 🙂
I stallet har vi haft möte nyligen, några nya har tillkommit och allt verkar vara i bra rullning vilket är både kul och trevligt. Jag har administrerat en hel del kring verksamheten ett tag nu och har en del kvar att göra men i övrigt är det väl som det ska på alla plan och det känns rätt lugnt. Leran har inte nått oss ännu för i år, vädret är höstigt men ok i fråga om regn. Snart är ”sommaren” ett minne blott och vi är på väg mot vinter och snö, men än så länge njuter jag av hösten och hoppas den blir lång och rengfri för hästarnas skull!
Det verkar rulla på med mamma på hemmet där hon är, jag besöker henne så ofta som möjligt och det går säkert 10 timmar i veckan bara till detta, men det kan inte vara kul att bo där och ha värk från frakturen o allt (det vet jag ju hur det känns!) så jag vill ställa upp så mycket jag kan!
Att hästarna vilat pga skador och datorn i studion la av har nästan fungerat som ett andhål och få tid till mer saker. Ada var här i måndags och vi kan konstatera att Hibbi är redo för ridning igen vilket känns jättekul så tävlingsplaneringen för hennes del är åter upptagen, sådan tur jag haft att det inte blev några komplikationer med led-såret.
Activia fick sig en omgång också och hade inga större snedheter mer än det vanliga och att hon avlastar sitt höger bak, benet som har den lösa benbiten, så operationen stundar nog nu i höst när tävlingarna är över. Tyvärr, men det känns inte bra att fortsätta om detta kan bli ett framtida problem. Det får bli en utredning om det hela när vi tävlat klart.
Phantasia var väl måndagens överraskning faktiskt. Sedan kliniksbesöket och hoven som spruckit och hälta på det så har hon var förhållandevis för mycket knackig med tanke på att hon skulle ”nog” gå att rida trots sprickan. Jaha, jag har funderat och funderat, kan det vara något annat än sprickan då??? Det har känts så. Ada var så snäll och tog lite extra tid trots att Ph inte ingick i behandlingsplanen den dagen och efter en hel del knådande och knyckande kring både nacke och bakdel var hon hältfri!!! Fantastiskt, Ada gjorde det igen, vi klurade och hon utförde och vi fick Ph ”på fötter”.
Nu tänkte jag prova rida henne lite lätt och se hur det går, förstås med uppsikt på sprickan och någon hoppning törs jag tyvärr inte göra just nu, jag vill ju verkligen INTE att sprickan ska gå upp mer men kanske går den att stabilisera framöver så att hon kan belasta mer och mer. Halt av sprickan är hon ju i alla fall inte konstaterade vi utan det var sviter från omkull ridningen som satt kvar och som äntligen hittades och blev korrigerade. Är så glad över detta! Ph är ju stommen i dockhuset, utan henne igång känns det lite tomt liksom <3
Chindra fortsätter att ha en envis knöl mellan frambenen men nu får vi försöka och rida ändå, den tar tid på sig men är på väg ned och hon verkar inte störas av den så förhoppningsvis kommer hon igång igen och rids nu inom kort. Alexandra fortsätter med Chindra sina dagar och jag och Gullan fyller i så får hon tillräckligt många motionsdagar i veckan.
Ja, det var det här med statistiken, mycket att strukturera.
Dags att göra ett ridschema igen kanske.
Och livsschema. Att leva efter?! 😉
Idag ska jag till tandläkaren eller snarare hygienisten eftersom jag har så fasligt mycket tandsten. Något jag verkligen INTE är bra på är att strukturera upp är exempelvis att köra tandtråd varje dag, då skulle jag ju slippa det här, det är både en fruktansvärd vånda eftersom jag är så kinkig som tandläkarpatient och så kostar det ju inte gratis heller direkt.
Men ja, vad ska man säga, det får räcka med struktur i stallverksamheten, i företaget och med huset och hästarna. Tänderna får klara sig själva.